- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 5. Den karolinska tiden /
203

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För något mer än 300 dr sedan startade Joachim Beck, herre till 16 gods, bearbetning
av den stora alunskifferfyndigheten vid Andrarum i Skåne — mängder av alun
konsumerades av färgerier, garverier och pappersbruk. Svenskarna härjade 1645 den skånske
industriidkarens för sin tid stora anläggning. Driften kom åter i gång, men när Beck dog
1632, hade hans 16 gods gått all världens väg och han efterlämnade endast skulder. 1725
kommo alunverken i grevinnan Pipers ägo (jfr bd 6, sid. 245), och hon lyckades göra
företaget räntabelt. — Andrarums alunbruk med dess väldiga korsvirkesbyggnad är här
återgivet från ett kopparstick 1756 (ur Abraham Fischer, »Prospecter af dtskillige
märkvärdige byggnader, säterier och herre-gårdar uti Skåne» 1756) efter teckning 1680 av

G. Burman.

Över huvud var man med tidens teknik för utvinnande av metallerna ur
malmen i mycket hög grad beroende av dennas beskaffenhet. Olika
malmsorter gåvo olika gott järn, och man hade icke nått fram till möjligheten att
eliminera olägenheterna av t. ex. alltför fosforrik malm. Myndigheterna
hade sin uppmärksamhet riktad på detta förhållande, och vissa gruvor fingo
icke bearbetas. Det heter i ett brev från Bergskollegiet till landshövdingarna
i de län, där järnbruk bedrevs, att man hade »kommit i förfarenhet,
huru-ledes på åtskilliga orter här i riket såväl bergsmän som bruksförvaltare nu
uppå någon tid hava tagit sig den dristighet och ovana till att taga sin malm
utur sådana gruvor, som för malmens oduglighet för detta varit förbjudna».

Andra gruvor däremot voro kända för sin goda malm. Dannemora t. ex.
hörde till dem, så mycket mera som järnet därifrån vidare förädlades vid
vallonbruken i Uppland, vilkas betydelse skall nämnas nedan. Åter andra
gruvor hade redan för länge sedan upphört att bearbetas. »En silvergruva
är belägen på Lindes bergslag vid Gullsmedshyttan norr ut, men hon är så
gammal, att ingen vet därav att säga vad däruti är eller i mannaminne vara
kan.»

Salberget och framför allt Stora Kopparberg bilda specialfall i fråga om
berömda och kända gruvor. Av skäl, som redan nämnts, hade man ett ofant-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/5/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free