Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tackjärn och stångjärn skulle förses med märken, med vilkas hjälp man skulle kunna
fastställa tillverkningsorten. Varje bruk skaffade sig sin egen stämpel, och frän
1700-talets början började stämpelböcker att utgivas, där stämplarna finnas avbildade. Oftast
bestod en stämpel av en ring med däri infälld bokstav eller monogram. Bilden visar
järnstämplar från en rad Upplandsbruk under 1700-talet.
järn blivit tillverkat. Kontrollen över kvaliteten skulle utövas av vissa
tjänstemän vid städernas järnvågar, men åtskilliga exempel ha dragits fram
som visat, hur en ytterst formellt byråkratisk kontroll blott kontrollerat
stämplingen i stället för att bedöma kvaliteten. I själva verket jämställer
1649 års stadga »elakt och omärkt järn»; allt sådant skulle beslagtagas.
En särställning inom det statliga kontrollsystemet intogo de uppländska
bruken. Åtskilliga förordningar, som gällde bergsmän, voro icke tillämpliga
där, ty där funnos inga bergsmän i samma mening som t. ex. i Dalarne utan
endast brukspatroner och arbetare. Vallonerna vägrade också att
underkasta sig t. ex. liammarsmedsförordningarnas vidlyftiga bestämmelser. De
följde endast sådana sedvänjor, som de vant sig vid hemifrån. Typisk är
Sven Rinmans (om honom se band 6, sid. 207) reflexion om en av
fördelarna med tysksmide framför vallonsmide, att »smederna därvid äro
förbundna att vara ansvariga för kol och järn samt att själva besöxja och
påkosta all småbyggnad, uti vilka omständigheter vallonsmeder svårligen
kunna förmås att ingå».
Staten hade emellertid också ett ekonomiskt intresse, som borde
kontrolleras. Det är uppenbart, att åtskilliga förordningar och resolutioner, som
t. ex. gå ut på att hindra konkurrens mellan vissa företag, ytterst äro
tillkomna för att bevaka kronans rätt. Kronan hade ju sitt säkra tionde av
det som redan fanns, över tiondet vakade man noga. I ett brev till
Bergskollegiet 1696 anmärker konungen på att köpmän »och särdeles västgötar»
komma med sina oxdrifter till bergslagen och »uppvakta vid hyttorna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
