Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förekomma en ytterligare nedgång av flottans effektivitet. Men snart kom
nydaningen i gång, och från omkring år 1617 kan man säga, att kurvan
börjar stiga. Skepp av väsentligt annan storleksordning än tidigare sattes
på stapel, och det blev allt livligare på de svenska varven. Liksom Gustav
Adolf beträffande rikets angelägenheter i stort hade den bästa tänkbara
medarbetare i sin oförliknelige rikskansler Axel Oxenstierna, så visste han
också att på det viktiga område av statsförvaltningen, som flottan utgjorde,
förskaffa sig en oförtruten och oegennyttig medhjälpare, på vilken han helt
kunde lita och som under de närmaste årtiondena skulle komma att få den
allra största betydelse för sjövapnels utveckling, nämligen viceamiralen Klas
Fleming. Riksamiral blev denne visserligen aldrig — detta var förbehållet
konungens halvbroder Karl Karlsson Gyllenhielm — men han var alltsedan
1620 närmaste man i ämbetet, och det blev i praktiken Klas Fleming, som
var konungens, och efter honom Axel Oxenstiernas, högra hand, när det
gällde flottans utveckling: han var själen i det hela.
I KLAS FLEMINGS FOTSPÅR. KARL X GUSTAV OCH SJÖMAKTEN.
Med hjälp av den växande svenska flottan var det, som Gustav Adolf
under kriget med Polen 1617—29 blockerade de polska hamnarna och
flodmynningarna och utkrävde högst avsevärda tullintäkter, vilka voro blott
alltför välkomna i den svenska krigskassan. Och med stöd av Sveriges
växande sjömakt hölls den danske rivalen undan från våra affärer i södra
Östersjön, allt medan flottan spärrade de kejserligas hamnar, skyddade
trupptransporterna till Tyskland och upprätthöll härens förbindelser med
hemlandet.
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Flotta och sjöfart representeras här å en och samma
bild: ett örlogs- och ett kofferdiskepp, hälsande varandra under salut. Den livfulla bilden är
utförd år 1700 av lantmätaren Adolf Castman såsom vignett i akvarell å en »efter wälb.Fru
Elisabet Crusbiörns begieram uppgjord karta över en av henne ägd gärd ej långt från
Brd-viken. Det är väl knappast troligt, att skeppet till höger avser att återgiva något visst
örlogs-skepp, men den detaljerat utförda bilden ä kofferdiskeppets akterspegel synes uppenbarligen
utgöra en framställning av staden Norrköping — bakom hustak och kyrktorn ser man det
vita Johannisborg resa sig ej långt från den blå Motala ström. Man kan förmoda, att det
välbestyckade kofferdiskeppet burit namnet Norrköping eller Norrköpings Stad. Ombord å
örlogsskeppet är en del av besättningen i full gång med att beslå segel, andra äntra i
riggen, kanske litet vårdslöst och omotiverat, men den konstnärliga friheten skall väl också
ha sitt. Frånsett vissa tekniska brister är den Castmanska tavlan en rätt god exponent
på sin tids sätt att framställa skepp och fartyg. ■— Lantmäteristyrelsens arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
