Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En period av rastlöst arbete
kännetecknade den epok av vår flottas
inre historia, som omfattar tiden
från Klas Flemings inträde i
amiralitetet och till år 1644, då han såsom
högste befälhavare förde den flotta
till sjöss, som han icke utan fog
skulle kunna kalla sin egen skapelse
och ombord på vars flaggskepp
han dödligt sårades av en fientlig
kula.
Redan hösten samma år, den 13
oktober 1644, tillkämpade sig en
del av denna flotta, jämte en från
Holland värvad sjöstyrka, under
befäl av Karl Gustav Wrangel den
ärorika segern vid Femern.
Utgången av denna märkliga drabbning,
ett av sjökrigshistoriens få verkliga
förintelseslag, bidrog väsentligt till
den för vårt rike så betydelsefulla
freden i Brömsebro, genom vilken
ett första kraftigt steg togs för att
Amiralen Klas Larsson Fleming är en av de
yppersta krafter, det svenska sjövapnet
någonsin ägt. Organisatör av rang, »till pricka
och ex fundamento» kunnig i allt vad till
skeppsbyggnadsväsendet hörde, ledde han
flottans utveckling under ett kvarts seket. Vid
sidan härav var han tidvis rikskammarrdd,
president i Kommerskollegium och — under
ett decennium ■— överståthållare i Stockholm.
Oljemålning av L. Pasch d. y. efter äldre
original. Stockholms rådhus.
skaffa Sverige sina naturliga gränser.
På den grundval, som lagts under Klas Flemings kraftiga ledning,
fortsatte så sjö vapnet att utvecklas. För Karl X Gustav stod betydelsen av
en stark örlogsflotta fullt klar, och han pådrev även livligt byggandet av
större skepp, än vad tidigare varit fallet. Under hans båda danska krig,
men i synnerhet under det andra, spelade flottan den allra största roll för
krigföringen i dess helhet. Den andel, sjömakten hade i sistnämnda krig,
var sålunda av utomordentligt stor betydelse. Utom de svenska och danska
flottorna opererade även holländska och engelska eskadrar i de
svenskdanska farvattnen, medan kriget till lands utkämpades dels på de spridda
danska öarna, dels på olika ställen av jutska halvön. Det har om detta krig
sagts, att »arméerna behandlades såsom schackpjäser, vilka flottorna efter
behag flyttade eller läto stå. Furstar och generaler nödgades rätta sin
krigföring efter de främmande amiralernas beslut, ty i de senares hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
