- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 5. Den karolinska tiden /
245

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett lysande undantag var dock under denna tid amiral Klas Uggla.
Redan under Kristinas och Karl X:s tid hade han med stor utmärkelse
kämpat till sjöss och visat prov på djärvhet och klokhet och var nu en av
de få amiraler på flottan, som över huvud förut hade tjänstgjort till sjöss.
Vid Ölands södra udde år 1676 hade svenska flottan under hefäl av
amiralen, förutvarande rikskammarrådet Lorenz Creutz blivit upphunnen av en
förenad dansk-holländsk flotta. I det för Sverige så olyckliga slaget, som
här utvecklade sig, kantrade i en vändning det svenska amiralsskeppet Stora
Kronan och gick till botten med amiralen Creutz och 800 man. Nu tog
Klas Uggla befälet, men hans fartyg, Svärdet, kringvärvdes av trenne
fientliga skepp. På Svärdet kom elden lös, och fartyget sprang i luften med
Uggla och 600 tappra sjömän. Från ett fientligt skepp försökte man bärga
den svenske amiralen ur vattnet för att göra honom till fånge. Då han från
en utsatt båt uppmanades att giva sig, lär han hava svarat: »När såg ni
någonsin en uggla fångas på ljusan dag», varefter han dök ned bland
vågorna och försvann för alltid.

Betydande voro de förluster, som flottan led under dessa krigsår. Ej
mindre än 9 stora och 10 medelstora örlogsskepp erövrades av fienden eller
förolyckades på annat sätt. Vid krigets slut funnos kvar blott 16 skepp,
4 fregatter och 6 smärre fartyg, vilka dock icke alla voro i tjänstbart skick.
De sorgliga erfarenheter, konung Karl XI sålunda hade av förhållandena
inom flottan, kommo honom att fatta ett fast beslut att återuppbygga
Sveriges sjöförsvar.

Det var en mångfald frågor, som härför tarvade sin lösning, och för
konungen och hans närmaste medhjälpare blev det ett sannskyldigt
jättearbete, som förestod. Ty från grunden måste nästan det mesta begynnas.

Ett av de viktigaste spörsmål, vilka blivit särskilt aktuella genom
erfarenheterna från det till sjöss så motgångsfyllda kriget med Danmark, var
skapandet av en lämpligare belägen huvudhamn och operationsbas än
Stockholm. För krigföringen i södra Östersjön hade nämligen Stockholm visat
sig vara alltför avlägset såsom operationsbas och även i flera andra
avseenden olämpligt. Flottan hade sålunda ofta ej kunnat gå till sjöss förrän
3 å 5 veckor senare än den danska, närmast beroende på de klimatiska
och nautiska förhållanden, som voro förknippade med Stockholms eget läge,
och ej minst på svårigheten på grund av isförhållandena att i tid få de i
besättningarna ingående finska båtsmännen till embarkeringsorten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/5/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free