Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men återverka samtidigt i stor utsträckning menligt på de breda
befolkningslagrens levnadsbetingelser. Det ekonomiska tillståndet, underminerat
av de hejdlösa krigsföretagen och privilegiesystemet, medger icke
uppkomsten av allmänt välstånd. Det sociala tillståndet, irriterat av
stånds-striderna och senare kraftmätningen mellan stats- och klassintressen, saknar
förutsättningar för alstrandet av allmän trivsel.
Den svenska stormaktsekopen sammanfaller med en för framtiden
oerhört betydelsefull, i många hänseenden genial och grandios brytnings- och
nydaningstid i nationens historia. Men den är icke någon lycklig tid. Den
finner icke sin egen form. De praktfulla fasader, som möta oss på
Suecia-sticken, äro stundom såsom Potemkinkulisser, bakom vilka döljas tämligen
bankruttmässiga feodala grandseigneurer, poserande i mer eller mindre
övertygande övermänniskoattityder, men desto flera vardagsmänniskor,
härjade av bistra öden, otrygga i tillvaron, hunsade och lurade, misstänksamma
och bittra.
När vi nutida svenskar önska bli påminda om vårt eget samhälles
förträfflighet, intervjua vi med förkärlek gästande resenärer från världens
alla — dock överlag mindre trivsamma hörn. Ett dylikt reportage, förlagt
till stormaktstidevarvet, visar sig dessvärre icke arta sig fullt lika
uppmuntrande. Främlingarna, vilka, det bör man i objektivitetens intresse
hålla i minnet, nästan uteslutande äro pretentiösa överhetspersoner, visa sig
till dels griniga, till dels välvilligt nedlåtande. När ett spanskt sändebud
1649 slår fast, att lyxen i Sverige är större än i något annat land i
förhållande till tillgångarna, kan man ju möjligen fatta detta som en komplimang.
Värre blir det, när en fransman beskyller prästerskapet för liderlighet och
dryckenskap eller försäkrar sig icke känna till någon plats på jorden, »där
kvinnorna leva i så stor träldom och ett så mödosamt liv». En engelsman,
må vara med puritansk livssyn, finner inte ord nog starka att fördöma
den svenska överklassens superi och plumpa sällskapsvanor. Det
karolinska äventyrets makabra epilog har ganska infamt karikerats av en dansk,
som finner landet vara »som en 0rck», dock en tämligen befolkad öken,
ty landsvägarna vimla av kringdrivande soldater — »hvoraf skal de leve?»
— och Stockholms gator av svältande tiggare; i Sörmland är ett helt härads
befolkning veneriskt nedsmittad, och de prostituerades antal ökas
oförtrutet av soldatänkor och övergivna soldathustrur. »Allting är dyrt i
Stockholm, undantagandes Guds ord», kommenterar samme sagesman.
Spydigheten kan förefalla malplacerad, men mindre skämtsamt formvderad äger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
