Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ en skissbok, som är daterad 1699 ocli innehåller några små akvareller, nu i familjen
Willers’ ägo, har familietraditionen velat se illustrationer till Karl XII.s och hans
vänners ungdomsäventyr. En av dem föreställer ett vilt slädparti i ett landskap med snö
och granar. I vänstra kanten håller just en släde på att försvinna. Släden till höger har
kört omkull, och mellan slädarna ligger på marken en man i karolinsk dräkt, vars
utseende starkt påminner om Karl XII. Åven om denna tradition icke låter bevisa sig, är
det sannolikt, att scenerna äro lokaliserade till östra Sverige, och skissboken ger en liten
glimt av det karolinska tidevarvets jakt- och nöjesliv under vintern (jfr Rig, årg. 16, 1933).
den nog sin tillämpning med ganska djuplodade sociala konsekvenser och
med en räckvidd, som spänner över större delen av stormaktstidevarvet.
Dessa kritiska omdömen, delvis emanerande från antipatiskt inställda
iakttagare, motvägas — utan att därför motsägas — av många
erkänn-samma ord om svenskarnas ärlighet, gästfrihet, förnöjsamhet, snygghet och
renlighet. De hårdaste förkastelsedomarna härröra icke från illasinnade
utlänningar utan från rikets egen överhet och överklass. Huru dundras det
icke i Gustav Adolfs i och för sig beundransvärda sociala
välfärdsförord-ningar mot »skalkar, skökor och bovar ... alla små tjuvar, små rövare,
horkarlar och Guds ords hatare» — med vilken kriminella kategori avses
vad vi nu för tiden beteckna som arbetslös ungdom. Huru kverulerar icke
den gode Axel Oxenstierna över tiggeriet, vilket »tager nu så överhanden,
att en liten pojke intet annat snart hålles till än att tigga, likasom det vore
ett hantverk». Som vilket asocialt befolkningselement utmålas icke de
husarma, inhysesfolk och »alla de som äro på landsbygden och icke mäkta
hemmen förestå» i den karolinska tidens beryktade tjänstehjonsstadgor.
Och vilka hårresande vittnesbörd om råhet, vidskepelse och avsaknad av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
