Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
serna i arkitekturen, den humanistiska bildningen, utrustad med flinka
fingrar och ett rörligt ingenium — Tessin d. y:s studieiver kan utläsas ur mängder av
sädana här annotationer! — Ur Nicodemus Tessin d. y:s resejournal 1688. Nationalmuseum.
ska palatset vid Storkyrkobrinken, där enligt en nyligen framförd åsikt
just De la Vallée — och icke Tessin — skulle vara mästaren. Den i övrigt
okände holländaren Palmbooms ledande roll vid detta bygge har också
påpekats.
NATIONELL KAROLINSK ARKITEKTUR.
Den karolinska arkitekturens kännetecken — med bortseende från
toppprestationerna i Riddarhusets slutskede, Drottningholmsbygget och det
kungliga slottet — kunna knappast rättvist karakteriseras enbart genom
hänvisningar till internationella förebilder och allmänna anläggningstyper.
Trots all eklekticism har man — som ovan antytts — i den karolinska
byggnadskonsten funnit så många rent svenska drag, att man stundom varit
frestad att kalla den vår mest nationella byggnadskonst. Vidare ha några
speciella lösningar, ursprungligen av utländsk härkomst, hlivit så populära
och spåras så allmänt under 1600-talets senare del, att man blivit böjd att
betrakta dem som »nationella» företeelser. Till den kategorien hör en viss
enkel och värdig holländsk-fransk-svensk klassicism i otaliga
herrgårds-och stadsbyggnader, vidare säteritaket (se bild å sid. 310), vars gåtfulla
ursprung tänkes än inhemskt, än utvecklat ur italienska former (även
Riddarhusets eleganta takform anses ha spelat en roll).
Något väsentligt i fråga om »svensk» stil skönjer man i de söderifrån
kommande formernas möte med gammal svensk träarkitektur, särskilt då
klassicismens inriktning mot måttfull enkelhet möter den materialbetingade
kärvheten i träarkitekturen. Skansens närkeska herrgård Skogaholm, som
ursprungligen var rödmålad, är med sitt spånade säteritak och sin
välpro-portionerade plan en helt naturaliserad svensk variant av den De la
Vallée-Tessinska slottsstilen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
