Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var emellertid icke
blott De la Valléerna och
den äldre och yngre
Tes-sin, som här spelade en
mönstergivande roll, de
förut nämnda
fortifika-tionsingenjörema med
deras funktionellt
åtstramade arkitektfantasi få icke
glömmas, allra minst Erik
Dahlberg, som på
1680-talet fastställde
modellplaner för militieboställen
(en av dessa är återgiven
vid sid. 306). Här
tangerades bondstugornas
ålderdomliga planformer, t. ex.
»parstugan», samtidigt som byggnadens yttre skick och indelning
modifierades ståndsmässigt »uppåt» i anslutning till karolinska herrgårdsformer.
En så vidsträckt anpassningsförmåga ägde den byggnadstyp, som nådde
sina högsta svenska uttryck i Drottningholms slottsanläggning.
En outtömlig källa för studiet av den specifika blandningen av svenskt
och utländskt under 1600-talets senare del och 1700-talets början utgör
Erik Dahlbergs »Suecia antiqua», en guldgruva, som ännu icke
botten-skrapats. En arkitekturanalys i samband med en undersökning av
Suecia-verkets olika stilproblem, såväl i de olika gravörernas prestationer som i
»förlagorna», främst Dahlbergs egna, inför naturen gjorda teckningar,
vidare jämförelser mellan de realistiskt återgivna och de konventionellt —
efter barockens schema — skildrade byggnadstyperna, icke minst
ekonomihus och periferiska anläggningar i bilderna, spegla otaliga nyanser i svenskt
byggnadsväsen.
Om sålunda redan tecknaren Dahlbergs insatser som det stora verkets
inventor och organisatör, den fasta handen som dirigerade en så gigantisk
topografisk-kulturhistorisk inventering i landet, ge ett märkligt vittnesbörd
om det svenska fortifikationsväsendets resurser och den sammanhållande
kraften i ledarens personlighet, så är arkitekten Dahlberg icke mindre
viktig i detta sammanhang. Huvudparten av de befästningsarbeten, som
Gamla rådhuset i Lidköping, en originell träbyggnad,
påminner vad silhuetten angår både om stavkyrkobyggnader
i Norge och om en sådan ståtlig centralkyrka med
mitttorn som den nedan avbildade Katarina kyrka i
Stockholm. Det uppfördes 1676 med delar hämtade från en
äldre byggnad vid Traneberg på Kållandsö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
