- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 5. Den karolinska tiden /
335

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En romersk karusellrustning av förgyllt bleck och med från livet nerhängande, med bl. a.
lejonmasker dekorerade skenor (Livrustkammaren; bilden till höger) har av den unge Karl
XI burits under den »Certamen equestre», som Ehrenstrahl förevigat i den av G. C.
Eim-mart graverade bildsviten. •— Bilderna till vänster äro ett par minnen från liknande
fest-upptåg (Skokloster); så klädde man sig ä Vhéroique och å la romaine — men dessa rester
ge endast ett svagt begrepp om den sagolika kostymprakt, som utvecklades vid hovets och
societetens gravitetiska och pompösa upptåg.

sid. 354). Även gestalter ur det mytologiska galleriet dyka upp här och var
under vår Vasatid, men det är dock först åt Kristinas hovfester efter franskt
mönster, som de ge en mera genomgående prägel. Olympens gudaskara
och hjältarna i den romerska sagodikten och historien figurera flitigt i de
baletter, som dansas på Stockholms slott, och i de upptåg, som ingå i
ringränningar och andra vapenlekar på borggården.

Uet finns kvar åtskilliga av de tryck, som vid dessa festspel utdelades
till åskådarna och som i versens eller referatets form redogöra för
skådeplatsens händelser och personager. Vi ha därigenom möjlighet att göra oss
en föreställning om spelens art. Om baletterna kan man våga påstå, att
de andas fredskärlek och glädje över freden, medan krigsguden Mars, då
han förekommer, ofta får sitta illa emellan — allt detta efterkrigstecken,
som ständigt på nytt visa sig i historien. Den mycket påkostade baletten
»Parnassus triumphans» (1651) illustrerar med uppträdanden av Orpheus,
Euridice och muserna fredens välsignelse i kontrast mot krigets ondska.
I baletten »Den fångne Cupido» (1049) uppträder drottningen själv i Dianas
roll, den sköna Ebba Sparre spelar Venus och Adolf Johan Cupido. Reak-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/5/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free