Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga land. Karl X Gustavs polska och danska krig stärkte maktställningen
ytterligare. Man byggde slott och palats, som tarvade en konstnärlig
inredning och dyrbara inventarier — se där i stort sett den ofrånkomliga
materiella bakgrunden till det uppsving vi i konstnärligt avseende ha att
konstatera i Sverige under 1600-talets senare hälft.
I stilhistoriskt avseende har under detta sekel den svulstiga och
pompösa stilart man kallar barocken blivit den dominerande också på
våra breddgrader. Den måttfullare och stramare renässansen har
häruppe redan under 1500-talets slut fått börja stryka på foten för en
konstfullt överdriven stil, som i sig upptagit många element från norra Europa,
i början av seklet kanske mest härstammande från Nederländerna och
Tyskland, under dess senare hälft — som för Sveriges vidkommande är
epokens viktigaste period — också från Frankrike. Man bör som ett
allmänt drag besinna vårt mycket starka beroende av de utifrån kommande
impulserna och att, även om en framställning av konsthantverksprodukter
förekom inom landet, en stor import av dylika alltjämt var ofrånkomlig.
De huvudsakligaste grenarna av konsthantverk, som under 1600-talet
vidmakthöllos i Sverige, voro guld- och silversmide, träskulptur och
snickarekonst samt glasblåsning. Men vid sidan av dessa breda och
betydelsefulla huvudströmningar förekommo även andra yttringar av
konsthantverk, t. ex. textilframställning och tenngjutning, för att nämna två av
de mest aktuella.
Svenska silverföremål från tiden före 1600-talets mitt äro tämligen
sällsynta, någon bägare och skål samt i större utsträckning skedar, är vad
vi numera ha kvar. Kriget måtte härvidlag ha inverkat förlamande, säkert
gjorde också sändningarna av i främmande land taget silver sitt till att
förminska den inhemska produktionen. Vid sekelmitten inträffade
emellertid så småningom en omsvängning. Man kunde åter börja att tänka på
andra utgifter än de allra nödvändigaste. Guld- och silversmeder fingo
åter fullt upp att göra. Ett värdigare monument över denna epoks —
det gäller barocken — svenska silversmide än de silverpärmar
hovguldsmeden Hans Bengtsson Selling år 1669 utförde för den världsberömda
Codex Argen teus i Uppsala universitetsbibliotek kan icke uppvisas. Arbetet
utfördes på uppdrag av Magnus Gabriel De la Gardie och ritades av ingen
mindre än David Klöcker Ehrenstrahl själv. Framsidan visar en allegorisk
scen med figurerna, liksom all annan dekor å pärmarna, drivna i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
