- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 5. Den karolinska tiden /
355

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dessa båda ädla exponenter för den karolinska tidens tenngjutningskonst, ett handfat
med tillhörande kanna, utfördes på uppdrag av Hedvig Eleonora av Stockholmsmästaren
Johan Johansson för Strömsholms slott.

Snickarekonsten och träskulpturen hade under 1600-talet sin första stora
nationella uppblomstring, den omhuldades som aldrig tillförne framför allt
i samband med inredandet av alla nybyggda slott och herrgårdar samt
stadspalats. Liksom beträffande silvret kunna vi snart konstatera, hur
starkt även denna konstart var förankrad i utländska förebilder. Som
klassiska exempel på tidens praktfulla slottsbyggen må främst nämnas Carl
Gustav Wrangels Skokloster, som började byggas 1654, men stod färdigt
först 1679. Typiskt är, att det ritats av två utländskt skolade arkitekter,
Jean De la Vallée och Nicodemus Tessin d. ä. (interiörer se ovan sid. 277 och
bd 4, sid. 361), båda av största betydelse för svensk barock. Magnus Gabriel
De la Gardies Läckö (se pl. vid sid. 314) är en annan representant för tidens
stora slottsbyggen, tyvärr är dess inredning, som för detta sammanhang
skulle varit av största värde, dock numera skingrad.

Ett svenskt Versailles försökte riksänkedrottningen Hedvig Eleonora
skapa i Drottningholm, som uppfördes efter ritningar av Tessin d. ä. men
senare förändrades och utbyggdes (se ovan). Inredningen gick här helt i
den franska barockens anda, i den stil Jean Bérain skapat. Mest typisk
är i detta avseende den år 1683 färdiga Hedvig Eleonoras
paradsängkammare, vars praktfulla interiör en vidstående bild kanske endast ger en
ofullständig uppfattning om. Epokens typiska material är det skulpterade
och förgyllda träet.

I ännu högre konstnärlig klass stod emellertid inredningen av det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/5/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free