Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högtstående konsthantverk berömda Niirnberg.
Själva grundprincipen är i stort sett venetiansk
även för Niirnbergglasen, men typen är förenklad,
mera »borgerlig», om man så vill. Hyttarbetet är
för formgivningen alltjämt det utslagsgivande, den
pålagda orneringen är emellertid strängt taget
försvunnen. En typisk Niirnbergpjäs är t. ex.
bägaren på tre kulfötter, ett formschema, som f. ö. är
utmärkande för tiden (jfr t. ex. dryckeskannan av
silver å sid. 351); vidare pokalen med det i
varierande form blåsta benet. Ett nytt ornamentalt
element har emellertid nu tillkommit: gravyren.
Kungsholmsglas från 1600-talets slut av Niirn-
bergkaraktär kunna påvisas i ett flertal fall. Det Graverad flaska, daterad
17H, från Henrikstorpshyt-
är även under denna tid bruket börjar anställa glas- hm skdnc._Finlands Na-
gravörer eller som de då kallades »ritare» eller tionalmuseum, Helsingfors.
»glassnidare». Den överhuvud taget förnämsta gravören vid Kungholms
glasbruk, Kristoffer Elstermann, var således verksam där redan 1691 och
därefter alltjämt i tre decennier framåt. Det var också Elstermann, som
drog upp riktlinjerna för den gravyrstil Kungsholmshyttan sedan i stort
sett under ett sekel använde sig av. I regel utgöres dekorens centrum av en
kartusch med ett krönt monogram, vapen, någon allegorisk scen e. d., som
omgives av två palmkvistar, vilkas toppar övergå i lager. Å motsatta sidan
till kartuschen återfinnes oftast en strålande sol eller en nordstjärna.
Förutom Kungsholmsbruket fanns emellertid ännu en karolinsk
glashytta i Sverige, nämligen det s. k. Skånska glasbruket, anlagt vid det
dåvarande rusthållarhemmanet Henrikstorp i Perstorps socken. Dess
privilegium utfärdades år 1691 och var utställt på generalgu vernemen
tskam-reraren Göran Adlersten, en i förvaltningsärenden synnerligen förfaren
man. Dennes sterbhus erhöll förnyade och utökade privilegier.
Ursprungligen fick tillverkningen omfatta »Fensterglaas, Flaskor och Bouteiller
allenast, men inga andra glaas», från 1715 utvidgades detta till finare
glassorter, servisglas etc., »iämwäl rijtade», d. v. s. glasen fingo då även förses
med graverad ornering — dock har bevisligen gravyr förekommit vid
bruket redan under 1700-talets första år.
Det tidigast daterade skånska föremålet är en flaska från 1714, med
för bruket typisk ornering. Monogrammet är krönt med en bred krona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
