Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del av ett stort myntfynd gjort 1927 d Harlösa kungsgård, Harlösa socken, Skåne. Det
sista årtalet i skattens mynt är 1708, vilket ger anledning att sätta nedläggandet i sambai\d
med det danska infallet i Skåne året därefter. En mycket stor procent av skatten består
av utländskt guld- och silvermynt av dukat och riksdalertal, vittnande om hur dessa
myntsorter fortfarande voro ett i hög grad användbart och använt internationellt
betalningsmedel och form för värdebevaring. ■— Kungliga myntkabinettet.
MYNT OCH NÖDMYNT.
AV NILS LUDVIG RASMUSSON.
För att förstå de inre sammanhangen i det oerhört invecklade
myntsystem, som svenskarna under större delen av stormaktstiden hade att dras
med, är det nödvändigt att gå något tillbaka i tiden. Den medeltida
penningräkningens olika enheter, mark, öre, örtug och penning, hade så
småningom alla fått en konkret utgestaltning i form av dem motsvarande och
efter dem uppkallade myntsorter. Sist kom turen till den största enheten,
marken, vilken först 1536 av Gustav Vasa infogades i det svenska
penningväsendet som ett verkligt slaget mynt. En vidare utbyggnad av
myntsystemet skedde sedan genom utgivandet av halveringar, dubbleringar eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
