Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lägret vid Berider. — Kopparstick (detalj) av William Hogarth i Aubry De la Motrage’s
»Travels through Europé, Asia, and into part of Africa», 2 (1723).
SVENSKT KULTURARBETE I ÖSTERLED.
AV GUNNAR JÅRRING.
Under storhetstiden vidgas Sveriges horisont. Tidigare hade de
svenska intressenas yttersta gränser legat i länderna kring Östersjön. Nn börjar
man finna vägen till länder, som för många kanske helt voro omgivna
av ett sagans skimmer. Redan Gustav II Adolf sökte på diplomatisk väg
förbindelse med den turkiske sultanen i Konstantinopel. 1630 anlände till
Stockholm en stor beskickning från chanen av Krim, Djan bek Girej.
Denna bestod av nio legater, som medförde brev från chanen, från hans
hustru, son och från ett antal framstående personligheter i hans rike.
Breven voro emellertid avfattade på tatariska, och när Gustav II Adolf
svarar, sker det med ett beklagande över att han icke kunnat tillgodogöra
sig innehållet. Det egentliga ärendet hade dock framburits muntligen.
De ökade utrikespolitiska förbindelserna och krigen, som i allt större
utsträckning kommo att förläggas till den europeiska kontinenten, gåvo
utan tvivel impulser till det ökade svenska intresset för Orientens avlägsna
länder. Färderna till det Heliga landet blevo icke avbrutna med
katolicismens avskaffande. Redan under 1500-talet förekommo sådana resor,
som säkerligen mest berodde på religiöst nit. Bland resenärer från denna
lid kan nämnas Erik Falck från Linköping. 1610 reser bergsmannen Hans
Finlow från Falun till Jerusalem, enligt samtida uppgifter till följd av ett
vad om hundra skeppund koppar, att han inom år och dag skulle resa
till Jerusalem och åter. Men längre fram på 1600-talet ha vi en rad
profana resenärer, som inför sin samtid åtnjöto stor ryktbarhet. Främst hland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
