Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURFÖRTECKNING.
DE PFALZISKA KONUNGARNA I LEDNINGEN AV LANDETS UTVECKLING.
Av äldre arbeten må först nämnas A. Fryxells »Berättelser ur svenska historien», som
visserligen äro föråldrade men innehålla ett betydande material. Delarna 7:2 (1926)
och 8 (1921) av »Sveriges historia intill våra dagar», av G. Jacobsson och R. Fåhræus,
behandla den karolinska tiden. -—• Av stort värde är vidare F. F. Carlssons
omfångsrika verk »Sveriges historia under konungarna af pfaltziska huset» (1—8, 1855—1910),
som går fram till 1710. För Karl XII:s historia kan hänvisas till det stora
samlingsverket »Karl XII. Till 200-årsdagen av hans död» (1918). — En modern och översiktlig
framställning av de stora ekonomiska och sociala omvälvningarna under Karl XI
lämnas av E. Heckscher i del 1: 2 av hans »Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa»
(1936). —• Av tryckta källor från denna tid ha här bl. a. anlitats adelns
riksdagsprotokoll och »Karl XI:s almanacksanteckningar», utg. av S. Hildebrand (1918). — Bland
de många urkundssamlingarna till Karl XII:s historia må här nämnas konungens av
E. Carlsson utgivna »Egenhändiga bref» (1895) samt »Brefvexling mellan Carl och
rådet» under tiden 1700—15 (i »Historiska handlingar», 1—5, 7, 9, 10—11, 14—15, 1861
-—95). -— Litteraturen om Karl XII:s och hans medhjälpares militära och diplomatiska
verksamhet är mycket rikhaltig. I avhandlingar och smärre uppsatser av Fl. Hjärne
(banbrytare för den moderna Karl XILsforskningen), N. Flerlitz, P. Sörensson, K. J.
Hartman och S. Jägerskiöld m. fl. ha olika partier av utrikespolitiken undersökts. De
svenska och danska generalstaberna ha ingående utforskat det stora nordiska krigets
historia. — För den inre politiken och Sveriges tillstånd under denna tid föreligga
ännu inga större, sammanfattande framställningar men flera smärre utredningar av
t. ex. S. Schartau, F. Lagerroth, J. E. och D. Almquist.
KAROLINSK FROMHET OCH KYRKOTUKT.
H. Pleijel, »Karolinsk kyrkofromhet, pietism och herrnhutism 1680—1772» (i »Svenska
kyrkans historia», utg. av Hj. Holmquist och H. Pleijel, 5, 1935; med utförliga
litteraturhänvisningar). •—• Av efter detta datum utkommen litteratur kan framför allt
nämnas: Y. Bogren, »Den kyrkliga försvenskningen av Skånelandskapen och
Bohuslän» (1937). — K. H. Johansson, »Svensk sockensjälvstyrelse 1686—1862» (1937). -— H.
Pleijel, »Johann Arndt och svenskt fromhetsliv» (i »Sv. teol. kvartalsskrift», 1938).
FORSKARANDAN VÄCKES.
C. Annerstedt, »Upsala universitets historia» (2: 1—2, 1908—09). (Den sakrikaste och
mångsidigaste framställningen av tidens lärdomshistoria.) •— J. Nordström,
»Filosofiska fragment av Georg Stiernhielm Inledning» (i »Samlade skrifter» av Georg
Stiern-hielm. D. 2: H. 1, 1924). — »Rudbecksstudier. Festskrift vid Uppsala universitets
minnesfest» (1930). — Tal vid Uppsala universitets fest den 13 december 1930... av R.
Fåhræus, R. Sernander och S. Lindqvist» (i Uppsala univ:s årsskrift 1930). -— H.
Schuck, »Kgl. vitterhets- historie- och antikvitets akademien» (1—3, 1932—33).
MANHEIM, LANDET FÖR JAFETS ÄTTLINGAR.
J. Nordström, »De yverbornas ö» (1934).
EN GRYNINGSTID FÖR DIKTNINGEN.
G. Castrén, »Stormaktstidens litteratur» (i »Svenska litteraturens historia», under red.
av O. Syhvan. Ny uppl. D. 1, 1929). -— E. A. Karlfeldt, »Skalden Lucidor» (1914). —
H. Schuck och K. Warburg, »Illustrerad svensk litteraturhistoria» (3 uppl. D. 2, 1927).
—- B. Swartling, »Georg Stiernhielm» (1909). -— Flertalet av tidens skönlitterära
författare finnas i äldre (delvis bristfälliga) upplagor utgivna av P. Hanselli (i »Samlade
vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhielm till Dalin», 1—22, 1856—78).
— I mönstergilla upplagor utgivna av Svenska vitterhetssamfundet finnas Lucidors
och Dahlstiernas skrifter samt under utgivning Stiernhielms och Runius’. ■—
Stiern-hielms »Hercules» finnes med kommentar utgiven bl. a. av E. Noreen (1936).
ÖVERTRO OCH HÄXPROCESSER.
G. Bang, »Häxförföljelserna» (i dennes »Europeisk kulturhistoria», 2, 1898). — E.
Billengren, »Om trolldomsväsendet i Dalarna under Karl XI:s regering» (i »Läsning för
folket», 1875). — Ellen Fries, »Sveriges sista häxprocess i Dalarna 1757—63» (i
»Svenska landsmål», 13: 6, 1893). -— B. Gadelius, »Tro och öfvertro i gångna tider» (1—2,
1912—13). — E. Herlenius, »Blåkullafärder i 19. årh.» (i »Svenska landsmål», 1912).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
