Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— M. Langseth, »Folktro och folksed i Stora Tuna» (i »Svenska landsmål». Bih. 35,
1935). — E. Linderholm, »De stora trolldomsprocessernas upplösning i Sverige» (i
»Historisk tidskrift», 1913). — E. Linderholm, »De stora häxprocesserna i Sverige»
(1, 1918). — E. Linderholm, »Trolldomsprocesserna i Uppland och Uppsala 1671—76»
(i »Kyrkohistorisk årsskrift», 1930). -— J. Sahlgren, »Blåkulla och Blåkullafärderna»
(i »Namn och bygd», 1915).
JORDBRUKET FÖRE STORSKIFTET.
E. Heckscher, »Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa» (1: 1—2, 1935—36). —
P. von Möller, »Strödda utkast rörande svenska jordhrukets historia» (1881). — C. G.
Weibull, »Skånska jordbrukets historia intill 1800-talets början» (i »Skrifter utg. av de
skånska hushållningssällskapen vid deras 100-årsjubileum 1914», 1: 1, 1923). — Bland
historiskt kulturgeografiska avhandlingar kunna här nämnas: Gerd Enequist, »Nedre
Luledalens byar» (i »Geographica», 4, 1937, med mycket utförlig litteraturförteckning).
-—I. Moberg, »Gotland um das Jahr 1700» (i »Geografiska annaler», 1938). — J. Westin,
»Kulturgeografiska studier inom Nätra-, Näske- och Utbyåarnas flodområden samt
angränsande kusttrakter» (i »Meddelanden från Lunds universitets geografiska institution».
Avhandlingar 2, 1930). -— Många värdefulla upplysningar erhållas också i samtida
skildringar t. ex.: M. Elgh, »Småländska åkerbrukets skiötsel till dess skillnad ifrån
andre orters åkerbruk. Tal hållet... 1749» (i »Småländska hembygdsböcker», 4, 1925).
— O. Grau, »Beskrifning öfver Wästmanland» (1754, ny uppl. 1904). — Linnés
resebeskrivningar.
FRÄN GRUVOR OCH BRUK.
För bergsbrukets ekonomiska ställning under 1600-talet är den grundläggande
framställningen E. Heckscher, »Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa» (1:2, 1936);
om kopparen se ytterligare uppsats av E. Heckscher (i »Scandia», 1938). -—-
Upplysningar om förhållandena vid gruvor och bruk finner man kanske bäst i »Kongl.
stadgar, förordningar... angående... bergwerken och bruken» (1736), men också i
samtida relationer. Av dylika äro här citerade N. Krook, »Relation om Swea rikes
berg-werck 1624» (i »Jernkontorets annaler», 1898) och »Bergskollegii relation om
bergsväsendets tillstånd i riket under konung Carl XI:s tid, avg. 1697» (i »Handlingar til
Karl XI:s historia», utg. af S. Loenbom, 12—13, 1772). — En sammanfattning
lämnar J. O. Carlberg, »Historiskt sammandrag om svenska bergverkens uppkomst och
utveckling» (1879); nu även J. Furuskog, »Det svenska järnet genom tiderna», (1938).
— Därjämte finnas historiker över enskilda gruvor och bruk, t. ex. J. Bromé,
»Nasa-fjäll» (1923) och N. Tunberg, »Stora Kopparbergs historia» (1, 1922). -— Om
masugnarna se J. Braune, »Om utvecklingen af den svenska masugnen» (i »Jernkontorets
annaler», 1904). — Till partiet om statskontroll jfr E. IV. Dahlgren, »Järnvräkeri och
järnstämpling» (1930). — Uppgifter om arbetareförhållanden äro hämtade bl. a. ur
E. Sommarin, »Bidrag till kännedom om arbetareförhållanden vid svenska bergverk och
bruk» (1908). — Om vallonerna se t. ex. E. IV. Dahlgren, »Louis De Geer» (1923); här
har citerats S. Rinman, »Bergwerks lexicon» (2, 1789). -— Bergsmansvisorna ha
undersökts av C. Dencker, »Gamla bergsmansvisor» (i »Med hammare och fackla», 1930). —
Av samtida reseskildringar ha här anförts A. Hiilphers, »Dagbok öfver en resa igenom
... Dalarne år 1757» (1726, ny uppl. 1921) och J. F. Regnard, »Oeuvres» (1, 1731).
KRIG OCH KULTUR.
Förutom till de olika regementenas historier, som äro rika på konkreta enskildheter,
kan här hänvisas till följande större översiktliga framställningar: »Karl XII på
slagfältet. Karolinsk slagledning sedd mot bakgrunden av taktikens utveckling från äldsta
tider» (1—[6], 1918—19). — »Sveriges försvar. Historisk översikt av dess allmänna
utveckling och de enskilda förbandens liv genom seklerna», utg. under red. av C. W.
Kleen och E. H. K:son Björn (1—3, 1927—28). -— S. Ågren, »Karl XI:s indelningsverk
för armén» (1922).
FLOTTA OCH SJÖFART.
D. Hj. T. Börjeson, »Stockholms segelsjöfart» (1932). -— J. L. Carlbom, »Om Karl X
Gustafs polska krig och öfvergången till det 2:a Sundskriget. Karl Gustaf Wrangel 1654
■—58. Krigsmakten till lands och sjös ...» (i »Redogörelse för Göteborgs högre
latin-lärov.», 1905—06). — G. Clemensson, »Flottans förläggning till Karlskrona» (1938). —
B. Fahlborg, »Ett blad ur den svenska handelsflottans historia 1660—75» (i »Historisk
tidskrift», 1923). — V. Granlund, »En svensk koloni i Afrika eller Svenska afrikanska
kompaniets historia» (i »Historiskt bibliotek», 6, 1879). — A. Johnson, »The Swedish
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
