Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pensionera dem. Visserligen sökte de hotade herrarna bringa saken under
ståndens prövning, där ju Mössorna dominerade präste- och bondestånden.
Men stämningen på riddarhuset var sådan, att riksråden slutligen funno
bäst att ge vika.
HATTPARTIET. KULTURELLT UPPSVING. EKONOMISK KRIS.
Striden på riksdagen hade varit hård och bitter. I viss mån berodde
den på att riksråden dels betraktades som ämbetsmän, vilka endast genom
rannsakning och dom kunde skiljas från sina ämbeten, dels ock skulle
vara ständernas »fullmäktige». Därigenom kom man att förblanda
juridiskt och politiskt ansvar. Den parlamentariska principen slog nu på
allvar igenom, om man än inte drog alla konsekvenser ur den. Resultatet
blev en utpräglad partiregering av Hattar med Carl Gyllenborg som
kanslipresident. Konungens inflytande på riksrådets sammansättning
inskränktes, då ständerna på de olika rådsförslagen, som omfattade tre personer,
av vilka konungen ägde att utse en, successivt framförde samma namn.
Den regeringsställning, Hattarna vunnit 1738, kommo de att behålla
ett kvarts sekel framåt. Den första tiden blev dock vansklig nog för
dem. På riksdagen 1740—41 genomdrevo de, trots Mössornas motstånd,
det revanschkrig mot Ryssland, som varit deras utrikespolitiska program.
Kriget blev till en katastrof för de svenska vapnen. Genom
kapitulationen i Helsingfors utrymde svenska bären Finland. Räfst med regimen
och klarhet i orsakerna till krigets olyckor stodo på dagordningen.
Missnöjet tog sig uttryck på den riksdag, som sammanträdde hösten
1742. Och ute i landet jäste det. Mössorna hade vid riksdagens början
majoritet på riddarhuset och kommo därigenom också att behärska
Sekreta utskottet. Vad som räddade Hattarna var deras fastare
partiorganisation och skickliga ledning, överbefälhavarna för armén i Finland,
generalerna Lewenhaupt och Buddenbrock, fingo bära ansvaret för den
olyckliga utgången av kriget, dömdes till döden och avrättades.
Uppmärksamheten drogs också till frågan om tronföljden, som blivit aktuell,
då Ulrika Eleonora 1741 avlidit utan arvingar. Bondeståndet valde
kronprinsen av Danmark, vilken hade förvärvat sig stor anslutning särskilt
bland bönderna i Sveriges södra och västra provinser. Men genom att
mottaga en tronföljare av Rysslands nåde, Adolf Fredrik av
Holstein-Gottorp, lyckades Sverige faktiskt att köpa sig en billig fred i Åbo 1743.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
