- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 6. Frihetstidens kultur /
52

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

åtog han sig på rådets anmaning ånyo presidiet i en lagkommission, vårs
medlemmar utsågos på hans förslag. Det omarbetade lagverket
överlämnades av Cronhielm till 1731 års stander, som granskade en del därav,
varefter granskningen fortsattes och verket i sin helhet antogs av riksdagen
år 1734.

Riksdagen hade under Arvid Horns ledning i gemensamma
sammanträden av alla fyra stånden och riksrådet genomgått lagförslagen.
Ståndens olikartade intressen kommo kraftigast att drabba samman i fråga om
jakträtten. Lagkommissionen hade i enlighet med en tidigare förordning
föreslagit, att dylik rätt skulle tillkomma endast adeln, medan de ofrälse
stånden hävdade ofrälse jordägares rättigheter och yrkade på ändring. Enär
i diskussionen indrogs den betydelsefulla och brännbara frågan om
skatteböndernas äganderätt till sin jord, blev striden het, och tvisten syntes
faktiskt skola förhindra hela lagverkets antagande. Till sist enades man
emellertid om att utesluta det omstridda kapitlet ur lagen. Sedan blev den
nya lagen 1736 slutgiltigt stadfäst. Följande år, den 3 juni 1737, avled
Gustaf Cronhielm efter väl förrättat värv.

»Svea rikes lag» hade alltså kommit till efter ett halvt sekels grundliga
arbeten. Lagen byggde på urgammal svensk rätt och på erfarenhet, samlad
under århundraden. Vad man främst hade avsett, var att smälta samman
de tidigare spridda bestämmelserna till en enhetlig lagbok, vars innehåll
skulle uttryckas på god, tydlig och fullt förståelig svenska.

Lagen indelades i nio balkar: Giftermålsbalken, ärvdabalken,
jordabalken, byggningabalken, handelsbalken, missgärningsbalken, straffbalken,
ut-sökningsbalken och rättegångsbalken. Däremot utskildes nu uttryckligen
konungabalken ur den allmänna lagen, och man hänvisade till valakten,
konungaförsäkran, regeringsformen och riksdagsbesluten, »vilka såsom en
av oss och riksens ständer, angående regeringssättet antagen fundamental
lag böra skattas och anses». Genom balkindelningen bibehölls en
uppställningsform, som våra lagar haft från äldsta tider och som visar hän
på deras folkliga ursprung. Första upplagan av den nya lagboken utkom
år 1736, försedd med Kungl. maj:ts och riksens kanslikollegii företal, för-

PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. David Ehrenstråle (före adlandet 7746’ Nehrman)
kan betecknas som det juridiska studiets fader i vårt land. Under sin ett tredjedels
sekel länga läraregärning vid Lunds universitet undervisade och fostrade han flera
generationer av svenska ämbetsmän. — Carl Mörth (ritmästare vid universitetet) och C. G.
Pilo: David Nehrman-Ehrenstråle. Oljemålning 1735. Lunds universitet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/6/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free