Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom grundandet av Hålles universitet år 1693 öppnades en ny och
viktig förbindelseled. Svenska studenter besökte Halle och rönte därvid
djupa intryck av Francke och dennes pietistiska åskådning. Vid sin
återkomst till hemlandet framträdde sedan dessa studenter på olika platser i
Sverige som hängivna agitatorer för den nya rörelsen. Någon större
omfattning nådde emellertid aldrig pietismen i vårt land under 1600-talets
sista årtionden. Detta berodde framför allt på att den ortodoxa
kyrko-ledningen med statens tillhjälp genom förordningar och förbud rest en stark
skyddsmur mot alla slags »nyheter i religionen», såsom termen ofta lyder
i den tidens handlingar.
Men inga lagar och inga andra skyddsåtgärder hjälpte, när under det
nya seklets första år en stark våg av pietism började strömma in över
landet. Med sin inneboende religiösa kraft sprängde den alla hämmande
skran-kor. Särskilt i huvudstaden bildades det nu små vänkretsar, som samlades
till gemensam läsning och inbördes uppbyggelse.
Tack vare alltjämt bevarade dokument är det oss möjligt att blicka in
i en dylik liten pietistisk krets i Stockholm från 1700-talets första år. Det
var en från Halle hemkommen student, som där gripits av Franckes
förkunnelse och sociala verksamhet och som nu varje onsdags- och fredagskväll
samlade några likasinnade vänner till en gemensam andaktsstund. Man
sjöng en psalm, läste upp och förklarade ett stycke ur bibeln — varvid
man mycket ordentligt tog sin utgångspunkt i grundtexten — samt
samtalade sedan över det lästa och sina upplevda religiösa erfarenheter. Det
hela avslutades med bön och sång. Det var sålunda här en vanlig
»läsare»-sammankomst av det slag, som förekom i tusentals hem längre fram i tiden
under den stora folkväckelsen på 1800-talet.
Det dröjde icke länge, förrän dessa konventiklar kommo till de kyrkliga
myndigheternas kännedom. De ingrepo med kraft och lyckades utverka
nya och ännu strängare religionsstadgar. I ett edikt, som Karl XII fann tid
att utfärda nere i Lusuc i Volynien sommaren 1706, stadgades, att de som
beträddes med pietistiska eller andra svärmerier, skulle bli »på det
skarpaste ansedda och näpsta» enligt redan gällande religionsstadgar och att
de som utspredo villfarelser skulle landsförvisas, om de voro utlänningar,
men avsättas från tjänst och ämbete, om de voro svenska undersåtar.
Under sådana förhållanden var det inte underligt, att de svenska pietis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
