- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 6. Frihetstidens kultur /
110

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sjuttonhundratalet var inte bara känslosamhetens och
det religiösa svärmeriets tid utan också upplysningens,
den religiösa skepticismens och fritänkeriets. Man vore
bra nära frestad att i denna mening kalla det kloka,
nästan ironiskt skeptiska leendet på porträttet här ovan
av den lungsjuke Uppsalaprofessorn Anders Celsius för
tidstypiskt. På dödslägret berättas han ha svarat
prästen, som kommit för att bereda den dödsmärkte
astronomen till döden, med några ord, som citeras på annat
ställe i detta arbete (se sid. 127): »Säger Ni det, herr
magister? Nä. rätt nu kommer jag i det tillstånd att
jag får se, vad därmed är sant eller ej». — Anders
Celsius. Oljemålning av okänd konstnär. Uppsala universitet.

lästa
uppbyggelseförfatta-re. Fyra år efter hans
död utkom hans kända
postilla »Den fallna
människans salighetsordning»,
som sedan blivit så
flitigt läst och begrundad i
otaliga svenska hem, att
Peter Wieselgren med
rätta kunde kalla
Nohr-borg »den osynliga
församlingens huspredikant
i Sverige».

Hos Nohrborg möter
man liksom det samlade
och utkristalliserade
resultatet av Frihetstidens
religiösa liv. Han hade
mött herrnhutismen i sin
ungdom och mottagit
avgörande intryck av dess
evangeliska
trosfrimodig-het, han hade ävenledes
påverkats av pietismens
allvarliga helgelsenit, men
allt detta blev liksom
sovrat och renat på bottnen
av gammal svensk
kyrko-f romhet.

EMANUEL SWEDENBOUG SOM TEOSOF.

I det myller av religiösa personligheter, som framträdde under
Frihetstidens färgrika skede, stannar blicken ovillkorligen inför en intressant och
säregen gestalt: Emanuel Swedenborg. Det blev visserligen först den
gustavianska tiden, som påverkades av hans idéer. Men själv hör han med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/6/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free