Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tande, att han redan i barndomshemmet lärt sig att anse alla frestelser
såsom sända av djävulen och att alltid söka hjälp av de skyddsänglar, som
enligt hans egen faders psalm »från vår barndomsdag oss följa och bevara».
När Swedenborg började studera i Uppsala, trängdes de religiösa frågorna
åt sidan, och så blev förhållandet en lång tid framåt. Han ägnade sig i
stället med en allt uppslukande iver åt filosofiska och naturvetenskapliga
studier. Såsom ung student mottog han mäktiga intryck av den karolinska
senrenässansen, sådan denna framträdde i Olof Rudbecks storvulna gestalt.
Denne ingöt hos Swedenborg den skapande erövraranda, som
kännetecknar både hans vetenskapliga och hans religiösa verksamhet.
Under 1710-talet vistades Swedenborg några år i England och kom där
i beröring med flera olika tankeriktningar. Han rönte påverkan av
Newtons uppfattning av världsalltet och tog intryck av Lockes filosofiska
kunskapslära samt lärde känna den s. k. Cambridgeplatonismen, en
filosofisk riktning, som sökte sammansmälta kristen tro med nyplatonska
tankegångar. Redan nu kan man skönja de tre olika element, som ingingo
en underlig förening i Swedenborgs åskådning: naturvetenskaplig
inriktning, filosofisk rationalism och religiös mystik.
Kännetecknande för Swedenborg var, att det vid sidan av hans starkt
spekulativa läggning fanns ett utpräglat praktiskt drag i hans väsen. Han
blev en hängiven bärare av Frihetstidens starkt nyttobetonade kultur.
Under denna periods första årtionde framkom han med en stor mängd
praktiska reformförslag. Hans naturvetenskapliga forskningar ledde honom
också till en världsförklaring, som var helt mekanisk-materialistisk.
Under dessa år började emellertid det mystiska inslaget i Swedenborgs
väsen att framträda. Det var vid denna tid, som den radikala pietismen
med Dippel i spetsen stormade an mot ortodoxi och kyrka. Även om
Swedenborg icke trädde i personlig beröring med radikalpietismens ledande
man, så har han icke kunnat undgå att taga kännedom om den åskådning,
som satte huvudstadens sinnen i svallning. Säkert är, att Dippel haft en
viss betydelse både för Swedenborgs mystiska naturfilosofi och för hans
mognande åskådning. Det är tydligt, att även herrnhutismen i viss grad
utövat sitt inflytande på honom.
Det var under 1730-talet, som Swedenborg mer och mer närmade sig
mystiken. Han befann sig i Amsterdam, då han en augustidag år 1736
erhöll en uppenbarelse (en fotism, som det heter på fackspråket), vilken blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
