Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gud återlösaren och frälsaren Jesus Kristus». Kristusgestalten mister
sålunda alla mänskliga drag, och Jesu frälsningsgärning är också av annan
art än i den kristna åskådningen. Detta sammanhänger med att
människans syndafall enligt Swedenborg icke består i viljans bortvändhet från
Gud utan på nyplatonskt vis uppfattas som en själens fortgående
förälskelse i den jordiska tillvaron och i sig själv, varigenom den glömt sitt
himmelska ursprung. Slutmålet blir därför att rena människosläktet och
återställa den brustna förbindelsen mellan skapelsen och det gudomliga.
Många drag i Swedenborgs teologi bära sådan likhet med de åsikter,
som tidigare uttalats av Dippel, att redan samtiden betraktade hans
åskådning som en ny slags dippelianism. I själva verket begränsar sig likheten
till en gemensam opposition mot ortodoxiens olika dogmatiska utsagor.
Skillnaden är däremot grundväsentlig. Under det att Dippel alltjämt
fast-håller vid den kristna traditionen, utgör Swedenborgs teologiska system
ett storartat försök att med bibehållande av kristna termer skapa en religion
av såväl nyplatonska som kristna idéer, vartill han uppgjort en
grundritning redan under sin naturfilosofiska period.
Det var emellertid kritiken av och avvikelserna från det ortodoxa
schemat, som i första hand skaffade Swedenborg anhängare här i Sverige.
Såväl i Göteborg som ute i Västergötlands bygder fanns det icke så få
präster och lekmän, som i Swedenborg sågo sin store lärofader. Som
religionssystem fick swedenborgianismen betydelse först på 1780-talet, när
den uppblandades med andra ockultistiska system och ordensmystik och så
i denna form fick sitt centrum i huvudstadens högre kretsar.
Swedenborg skapade aldrig själv något religionssamfund men tänkte
sig förverkligandet av sina profetior under formen av Nya kyrkan eller
Nya Jerusalem, vars ideella uppkomst han själv daterade till 1757. Den
första nykyrkliga församlingen bildades i London 1787, och det är särskilt
i England och i Amerika, som swedenborgianismen rönt stor framgång.
Men även i Sverige har den bibehållit sig och under 1800-talet haft
framstående representanter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
