- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 6. Frihetstidens kultur /
120

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fram, särskilt om som i fallet med Linnélärjungen Forsskål politiken
kommer med i spelet. Ett annat exempel är den längre fram relaterade
striden om vattenminskningen. Men sedan en gång parollen om
förutsättningslös forskning uttalats, står den icke att tysta. För en nutida läsare
förefalla följande uttalanden av Mårten Triewald i företalet till
»Föreläsningar öfver nya naturkunnigheten» (1735 ff.) tämligen beskedliga, men
för sin tid voro de revolutionerande: »Sanningen är i sig sjelf så behagelig,
så öfvertygande och så igenomträngande och menniskeliga förståndet (som
förut visats) så hugadt densamma at emottaga, så snart man det ringaste
börjar arbeta at å sido skaffa de ogrundade meningar, hvarmed genom
uppfostran, andras myndighet eller ock öfverilning och flera medfödda
naturliga fel, vi blifvit intagne: samt sålunda sönderrifva täcket, som dölgt henne
för våra Förnuftsögon.» Det är Frihetstidens banbrytande insats, att den
gjort allvar av denna för all vetenskaplig forskning ännu gällande princip.

En redogörelse för tidevarvets vetenskapliga liv måste huvudsakligen
sysselsätta sig med de naturvetenskapliga upptäckterna och
landvinningarna. Tidevarvet var starkt utilistiskt inriktat, och det nyttiga i egentlig
mening ansåg man självfallet endast naturvetenskaperna tjäna. Talande
är i detta hänseende den motivering — sannolikt skriven av Anders
Celsius — som Vetenskapssocieteten i Uppsala 1729 gav åt förslaget att
förvandla professuren i poesi till en professur i fysik: »landets ekonomiska
kultur grundade sig förnämligast förutom på matematik och mekanik just
på fysiken, under det att rikets välfärd väl ej egentligen berodde på en
professur i poesi». För oss få tidevarvets strävanden ofta någonting krasst
utilistiskt över sig, och de praktiska projekten äro mången gång fantastiskt
utopistiska. Man svärmade för silkesodling och andra för vårt klimat icke
passande näringsfång. Professor Menlös i Lund kunde i ett program 1741
bebåda en uppfinning av ett nytt sätt att segla utan vind, segel eller åror
efter analogi av en kanons tillbakastudsning vid dess avfyrande. Men en
förutsättning för utnyttjandet av naturens hjälpmedel var den teoretiska
kunskapen om deras natur och egenskaper, och därför kunna vi iakttaga,
hur naturvetenskaperna göra framsteg också där de praktiska projekten
äro dödfödda och misslyckas. Även hos en Linné se vi, hur den teoretiska
sanningslidelsen går hand i hand med önskan att gagna mänskligheten och
välståndet, och Vetenskapsakademiens »rön» äro ett utslag av samma idé.
Vetenskapens framsteg värdesattes ofta efter deras praktiska nytta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/6/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free