Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Färlan, som här ovan ses i en holländsk
skolmästares hand, var i värt land
importerad utifrån. Den ansågs oumbärlig vid allt
skolarbete, och att den åtminstone kunde
användas till att locka tårar ur ögonen på
lärjungen visar Jan Sten med sin
byskoleinte-riör (frän slutet av 1600-talet). Om färlan
överst å nästa sida, som tillhört Skara
gymnasium (nu i Västergötlands
fornminnesförenings museum), vet man, att den varit i bruk
(»färlestut») ända till 1777. 1700-talet var
annars en brytningstid också på uppfostrans
område; »nytta och nöje» blev ett slagord,
och här och var började det hävdas också i
vårt land, att kunskapen skulle lekas in och
disciplinen utövas med mildhet. En pedagogisk
tidsbild så god som någon är kopparsticket
nedan — det speglar förträffligt det
sentimentala förhållandet mellan föräldrar och barn.
Ja,So<apsppa.l Ja, föia mamma !
det lofva. vi.
efter den andra. Naturen börjar att
framstå i all sin lagbundna ordning;
vad som gällt för att vara tillfälligt
och obegripligt, får sin naturliga
förklaring. Empirien hade en viktig
uppgift att fylla efter de
föregående århundradenas
verklighetsfrämmande spekulation.
Anmärkningsvärt är, att redan Anders Rydelius
i sina »Förnufftz-öfningar» (1718
—22) om kemien framhåller, att
den »läres bättre av praxi i ett
la-boratorio än av blotta böcker».
Rydelius klandrar också dunklet,
mångordigheten och
definitionsraseriet. »Vill du veta, vad färg är»,
upprepar han efter Aristoteles, »så
se på honom».
Bäst illustreras denna
naturvetenskapernas gång till allt större
klarhet och betydelse genom
presentationen av några av de typiska
representanterna för 1700-talets
vetenskap och framför allt Linné. Men
först är det nödvändigt att kasta
en blick på det allmänna kulturella
läget vid Frihetstidens inbrott.
De första åren av Frihetstiden
upptogos självfallet av arbetet på
en reparation av de materiella
skadorna. Den holländske författaren
och journalisten J. van Effen, som
1719 följde hertig Karl av
Hessen-Philipsthal, kusin till Fredrik I, till
Sverige, fann landet i otroligt
medtaget tillstånd, och han försäkrar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
