Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
energi lyckades Celsius
genomföra uppförandet av
ett observatorium i
Uppsala på Svartbäcksgatan,
först 1853 ersatt av det
nuvarande, och till detta
skaffade han för
undervisningen nödvändiga
instrument. Som ingen annan
förut har han
introducerat europeisk forskning i
vårt land och med rätta
blivit kallad den
svenska matematikens fader».
Personligen var Celsius
ett äkta barn av
upplysningen med dess religiösa
skepsis. En samtida
anekdot berättar, att han svarat farbroderns, domprosten Olof Celsius’ adjunkt
Bælter, som kommit för att bereda honom till döden och samtalat med
honom om odödligheten och livet efter detta, med orden: »Säger Ni det,
herr magister? Nå, rätt nu kommer jag i det tillstånd, att jag får se vad
därmed är sant eller ej».
Samuel Klingenstierna har betytt mera som lärare — han var bl. a.
sedan 1756 kronprinsens informator — än som skriftställare. Han saknade
alldeles ärelystnad: det var upptäckten, som intresserade honom, icke äran.
H. Hildebrandsson, som i Vetenskapsakademiens minnesteckningar tecknat
hans levnad, berättar härom en karakteristisk anekdot: »Under sin vistelse
i London skrev Klingenstierna i anledning av en bok av Cotes: Harmonia
mensurarum en uppsats i integralkalkylen om hyperbelns kvadratur, vilken
infördes i Philosophical transactions nr 417 .. . Den innehöll problemets
uppställning och resultat, men icke beviset för detsamma. Orsaken härtill
var, sade Klingenstierna, ’att om någon annan toge sig för därmed, så funne
han troligen ett simplare bevis’. Flera år efteråt framställde i detta fall
Simpson beviset, men då detta var vida mer komplicerat än hans eget,
så publicerade han det omsider i Uppsalasocietetens Acta 1740». År 1750
Observatoriet i Uppsala, som tack vare Anders Celsius’
energi blev färdigt 1741 och efter dåtidens krav var väl
försett med nödiga instrument.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
