Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter Linné d. y:s död 1783 utbjödo arvingarna —
modern och systrarna ■— Linnés naturaliesamling,
herbarium och bibliotek till den högstbjudande.
1784 försåldes dessa för 900 guineas (omkr. 17,000
kr.) till d:r J. E. Smith i Norwich, England. Från
svensk sida gjordes visserligen försök, tyvärr ej
framgångsrika, att dt Sverige rädda de dyrbara
samlingarna. Samtiden trodde, att Gustav III ingripit
lör att bevara de Linnéska samlingarna dt Sverige,
och i denna uppfattning har en länge trodd legend
sin rot, att Gustav III sänt ett örlogsfartyg att
förfölja den båt, som förde samlingarna från Sverige.
Ett samtida kopparstick med d:r Smiths porträtt
illustrerar legenden, som väl tillkommit för att
smickra den engelske köparens egenkärlek — men
också visar, vilket värde samtiden tillmätte den
svenske vetenskapsmannens samlingar.
fiskarnas till däggdjurens klass
och lade tandbyggnaden till
grund för indelningen av de
senare. Men Linné ägde
samtidigt en skarp blick för djurs
levnadsvanor och levnadssätt.
Han hade en djup mänsklig
kärlek till allt levande i
naturen. Han har skrivit om
fåglarnas häckning, deras
läten, deras flyttning o. s. v.,
han har brutit med många
fördomar — bl. a. tron på
insekternas uralstring. Han
har på flera ställen meddelat
iakttagelser om djurens
förklädnad och skyddande likhet
och tolkat dennas betydelse.
»Se hur sjömasken
(Phryga-nea)», skriver han på ett
ställe, »bekläder sig den tiden,
han vistas hos fiskarna, sina
glupska fiender, med
allehanda slags boss, barrstrå eller
löv, att fiskarna ej må bli
honom varse och alldeles
uppäta; härav skulle den som får
se honom ligga under vattnet
snarare tro att han vore en
rutin kvist, än en levande
aftonfluga ...» Särskild
uppmärksamhet har Linné ägnat
de skador, insekterna göra i
människans ekonomi, och
uttalat åsikter, som ännu i dag anses som grundläggande för den praktiska
entomologien. För att kunna uträtta någonting gentemot skadeinsekterna
måste man skaffa sig kännedom om deras vanor. På så sätt arbetade prak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
