- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 6. Frihetstidens kultur /
145

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liv och företrädde både
humanistiska och
naturvetenskapliga ämnen.
Genom sin »Acta literaria»
och sitt understöd åt
forskare — bl. a. bekostade
den Linnés första stora
resa, till Lappland 1731
— hade den dock gjort
en betydande insats i vårt
vetenskapliga liv. Men
1739 sammanträdde i
Stockholm fem personer,
däribland Linné och
Anders von Höpken, i syfte
att »medelst flitiga försök
och all möjlig
uppmärksamhet söka att
upparbeta, förkovra och här i Sverige kringsprida kunskapen uti matematik,
naturkunnighet, ekonomi, handel, nyttiga konster och manufakturer». Detta
var upphovet till Svenska vetenskapsakademien, som 1741 blev kunglig.
Akademien beslöt att utgiva sina handlingar på svenska och vände sig även
på annat sätt till den stora allmänheten. Genom publicerandet av rön på
näringslivets områden sökte akademien verka för det allmännas nytta.
Allmänheten inbjöds själv att vara akademiens medarbetare. Åtskilligt av värde
kom visserligen fram på detta sätt, men också mycket dilettantiskt, som
gärna följer med, när vetenskapen skall tjäna, vad som för tillfället
betraktas som nyttigt. Sålunda hade en forskare hittat på ett medel att hindra
getterna att gnaga av barken på träden, och en annan ett medel att hindra
svinen från att rota. Akademien kunde inte reflektera på dessa förslag, enär
medlen voro alltför enkla: man skulle bryta ut getternas framtänder och
skära övertrynet av svinen. Till tryggandet av sin ekonomi fick akademien
1747 privilegium på almanackan, vilket den ännu innehar, och eget
observatorium, som invigdes 1753. Dess förste chef blev Peter Wilhelm
War-gentin, som under 34 år utgav almanackorna. Det är emellertid som
grund-läggare av befolkningsstatistiken som hans namn framför allt gått till
eftervärlden. Som ett särskilt ämbetsverk för denna inrättades 175(> den

Vetenskapssocietetens hus vid S:t Eriks torg i Uppsala.
Detta sällskap leder sitt ursprung tillbaka till 1710, då
Erik Benzelius samlade en krets av lärda för
vetenskapliga diskussioner och överläggningar. En tid kallades det
»Bokvettsgillet»; 1728 ombildades det till »Societas regia
literaria et scientiarum». Bokvettsgillcts tidskrift — »Acta
literaria Sueciae» — är värt lands äldsta vetenskapliga
tidskrift. — Samtida akvarell av okänd konstnär.
Uppsala universitetsbibliotek.

Sv. folket genom tiderna VI. — 10.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/6/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free