Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSINDUSTRI.
Går man i stället över till den nästa gruppen av näringar utanför
jordbrukets område, nämligen bearbetningen av skogsprodukter, så kan det ej
vara något tvivel om att dess näst viktigaste gren just var —
bergshanteringen. Skogarnas första uppgift, näst efter den visserligen ännu mycket
viktigare men omätbara anskaffningen av husbehovsvirke och träbränsle åt
befolkningen, bestod med andra ord i att frambringa träkol och annat
bränsle åt järn- och kopparproduktionens olika stadier. l)et för virkets del
alltid svåra transportproblemet löstes därigenom relativt enkelt, och
stats-åtgärderna gynnade eller framtvingade en sådan utveckling t. o. m. utöver
vad den av sig själv skulle ha blivit; särskilt sågverken betraktades i stor
utsträckning som okynnesfä, ägnade att beröva bergshanteringen dess
oumbärliga utgångsmaterial.
Också i den mån en träförädlande industri verkligen kom till stånd,
bestod den främst framför allt i de maktägandes ögon men sannolikt
också i verkligheten i en produktion som nu i allt väsentligt har förlorat
sin betydelse, nämligen av tjära, trätjära. I utrikeshandeln hade tjäran
varit den tredje av Sverige—Finlands exportprodukter under 1600-talet,
acli varan behöll i huvudsak denna ställning, med en roll som icke var
mycket mindre än kopparens. Produktionen var ytterst virkeskrävande;
det beräknades 15 stora träd för en tunna tjära, 180 för en läst, och
totalexporten skulle då ha krävt halvannan till två miljoner träd om året. Men
också på detta område eftersträvades en monopolställning, ånyo främst
stödd på virkestillgångens riklighet; och i händerna på en rad
tjärhandels-kompanier lyckades man också till en tid — under hänsynslös behandling
av både inhemska tillverkare och utländska köpare — förskaffa sig och
i viss mån landet avsevärda vinster. I England, som under 1600-talet
började betyda alltmer inom den internationella sjöfarten, väckte detta
naturligtvis stor forargelse, och alldeles i början av 1700-talet övergick öriket
därför till att premiera tjärtillverkningen i sina egna nordamerikanska
kolonier. Det ledde i början till ödeläggande verkningar för exporten från
Sverige—Finland, men längre fram under 1700-talet repade den sig, fastän
nya planer på en ny kompani- eller monopolorganisation aldrig
förverkligades.
I jämförelse med den tidtals stramt organiserade tjärproduktionen var
sågverksindustrien alltid splittrad och utan enhetlig ledning. Den hade länge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
