- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 6. Frihetstidens kultur /
163

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

haft sin tyngdpunkt i helt andra landsdelar än där man för närvarande
finner den, nämligen i Småland och på Västkusten; men Norrlands roll
befann sig i tillväxt, och under 1700-talet blev sågverksindustrien
småningom föremål för sin största omvälvning i äldre tid, nämligen genom
införande av de finbladiga sågarna, som hämtades från tidens
föregångs-land på sågverksområdet, Norge. Förmodligen i samband därmed växte
trävarornas andel i landets totalexport, fastän detta icke inträffade förrän
i början av 1800-talet, då trävarorna sent omsider gingo om tjäran i
exporten. Men någon huvudsida av landets näringsliv skulle i allmänhet taget
icke den träförädlande industrien bli före mitten av 1800-talet.

MANUFAKTURER.

Så kommer man då till de maktägandes skötebarn: manufakturerna.
Det är nödvändigt att göra klart för sig vad detta uttryck betydde. Ä ena
sidan skilde sig dessa bildningar från det gamla och naturligtvis på intet
sätt undanträngda hantverket, genom att vara produktion i betydligt större
skala och med en betydligt större arbetsstyrka. Men å andra sidan voro
manufakturerna i grundläggande hänseenden olika den moderna
fabriksindustrien, som icke ens till någon väsentlig del byggde på manufakturerna
såsom förelöpare. En manufakturanläggning bestod av ett mycket begränsat
antal yrkesskickliga arbetare, kallade mästare och gesäller, kanske också
lärlingar, arbetande med de redskap eller anläggningar som företagsledaren
tillhandahöll. Den stora mängden arbetare var emellertid av helt annat
slag; de sysselsattes icke, eller på sin höjd i begränsad mån, i företagarens
verkstad eller med hans hjälpmedel, utan hade sina egna redskap, ute i
staden eller på landsbygden. Manufakturen var med andra ord en
organisation för hemarbete, med en liten kärna av yrkesarbetare och med
central utrustning. Framför allt gällde detta om dess viktigaste del
textilfabrikationen, och inom denna främst om spinningen, som aldrig i första rummet
utfördes under central ledning utan på spinnrockarna i hemmen. Ur de
arbetandes synpunkt var det därför i stor utsträckning fråga om en
bisysselsättning för gifta eller ogifta kvinnor, och den kvinnliga arbetskraften
var nästan allenahärskande, när det lilla antalet centralt sysselsatta
yrkesarbetare undantages.

Ett tydligare intryck av hur manufakturerna voro beskaffade, närmast
från arbetarnas synpunkt, får man genom de kontraböcker som en av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/6/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free