Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetarantal och ett
tillverkningsvärde, som utgjorde ungefär hälften
av sidenmanufakturens. Därtill kom
sedan en rad andra ganska
obetydliga verksamhetsgrenar, varibland
det kan vara tillräckligt att nämna
lädermanufakturen, vidare den
järn-och stålmanufaktur, som räknades
hit, d. v. s. egentligen den som låg
i städerna, ävensom glas-,
spegelglas- och porslinsbruken samt
pappersbruken.
Det kan knappast vara mer än
en mening om drivhuskaraktären
hos det mesta av dessa
verksamheter. Endast med hjälp av
importförbud utåt och det mest
vittutgre-nade premieringssystem inåt var det
möjligt att över huvud taget få
varorna tillverkade och sålda.
Avsättningen stötte trots allt, väl delvis
tack vare en utbredd smuggling av
importförbjudna utländska varor,
på de största svårigheter, så att
ständigt växande osålda lager måste
uppläggas i de s. k.
hallrättsmaga-sinen, för belåning i banken eller
statens övriga
understödsinrättning-ar; slutet blev ofta att rost och mal
förtärde dem. I och för sig visade
detta visserligen endast att
allmänheten icke uppskattade varorna, men
ett sådant läge var i många
hänseenden betecknande. Ty
manufakturerna sutto till stor del mellan två
stolar. Vad som framför allt
intresserade tillverkarna var att framställa
De utomordentligt intressanta arbetsbilderna
pä denna sida visa ett par stadier i
sidentillverkningen: överst tvinning och
härvutred-ning, underst bobining. — Dessa målningar
— som ha tillhört sidenfabrikören Rudolf
Stenberg i Stockholm (död 1803) och
brukats som dörröverstycken — finnas nu å
Nordiska museet; de ge en sällsynt inblick
i tidens ännu hantverksmässiga svenska
industriliv med arbetare och arbeterskor i ett
av Stockholms mänga silkesspinnerier under
1700-talets fem sista decennier. 1765 fanns
det i Stockholm inte mindre än 34
sidenfabriker med inalles 458 vävstolar och 1,159
arbetare av båda könen. Åren dessförinnan
hade det troligen varit ännu flera;
sidenindustrien var vid den nämnda tidpunkten
i själva verket redan pä retur. Åtskilliga
svenska sidentillverkare nådde hög teknisk
skicklighet (även om kritiken mot åtskilliga
andra var i hög grad berättigad);
mönster-ritare som .7. E. Rehn förlänade ibland
produkterna också hög konstnärlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
