- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 6. Frihetstidens kultur /
175

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det säger sig självt,
att manufakturintressenas
målsmän icke kunde se en
sådan utveckling med
blida ögon, och i själva
verket hade de i synnerhet i
början icke ord nog
starka för att utdöma den
hrist på hälsosam
arbetsfördelning som ansågs
ligga i att bönder ägnade sig
åt stadsnäringar. Å andra
sidan rådde det ett visst
samband mellan
manufakturer och hemslöjd. Håde
Alingsås manufakturverk
och Flors ryktbara
linnemanufaktur hade valt
områdena för
motsvarande hemslöjd som platser
för verksamheten,
Alingsås med tanke på
ylleslöjden i Älvsborgs län och
Flor av hänsyn både till
hälsingelinnet och till
Hälsinglands linnehemslöjd; i
fråga om Flor var detta
sannolikt en riktig
spekulation, medan det var mer
tvivelaktigt i fråga om
Alingsås, som icke heller
låg i det mest
utpräglade textilområdet. Också
i fortsättningen uppstod
ett samarbete mellan de
två företagstyperna, i det
att särskilt landsbygdens

Med varupackor på ryggen, med alnen i handen och
passet i fickan vandrade västgötaknallen land och rike
kring. Ofta började han som dräng, for några resor på
sin husbondes uppdrag och kunde, om han skötte sig
(och kanske gjorde småaffärer för egen räkning vid
sidan av!) så småningom bli sin egen.
Västgötaknal-larna voro i allmänhet väl sedda ute i bygderna —
kanske inte minst därför, att de ofta sålde på kredit. De
voro kända för sin förslagenhet; flera av dem
förvärvade stor färdighet i tungans bruk; ute i landet voro
de efterlängtade som ny hetsförmedlare (tidningarna voro
ännu praktiskt taget okända på landsbygden), och de
förde med sig en fläkt frän stora världen. —
»Väst-götadrängen» på bilden (kopparstick i Nils
Hufveds-son Dahl,’ »Boerosia», 1719) bär ett typiskt
knalle-la-ger: kläde, allmogevävnader, band; i handen håller
han en koskälla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/6/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free