Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de merkantilistiska teoretikerna, men som de merkantilistiska politikerna
nästan överallt funno sig nödsakade att icke blott tåla utan rent av utveckla
och utbreda; i Sverige var detta just vad som skedde under 1700-talet. En
annan viktig sida av politiken var ur denna synpunkt behandlingen av
lyxen. Enligt rättrogen merkantilistisk åskådning var lyxen rent av
berömvärd, bara den tog inhemska varor i anspråk; och de ständiga
strävandena att inrikta manufakturerna på lyxproduktion gjorde detta också till
ett praktiskt krav från den mest omhuldade näringens sida. Ingen mindre
än hattarnas snillrike ledare Anders Johan von Höpken gav också ett nästan
utmanande uttryck åt den rättrogna merkantilistiska uppfattningen på
området, när han som 28-åring nedlade presidiet i Vetenskapsakademien med
ett tal som kallades »Om yppighets nytta». Men detta hindrade icke att
en jämn ström av överflödsförordningar utfärdades hela 1700-talet igenom,
riktade icke blott mot utländska varor utan också mot vad som ansågs
vara otillåtligt överflöd i sig självt. Med merkantilismen hade detta senare
ingenting annat gemensamt än att underkänna individens rätt till
själv-bestämning både i yttre verksamhet och i privat levnadssätt.
Den förste som hos oss i princip vände sig mot en sådan uppfattning
— och som genomförde sin motsatta ståndpunkt lika hänsynslöst som
merkantilisterna sin — var en ung komminister från Österbotten och
ledamot av prästeståndet vid 1765—66 års riksdag, Anders Chydenius. Hans
skrifter, som bröto staven över allt vad ekonomiskt och socialt
statsingripande hette och som predikade den ekonomisk-sociala individualismen utan
gräns, väckte helt naturligt ett enormt uppseende; men några egentliga
praktiska resultat åstadkommo de icke. På Gustav III :s tid kom en praktiskt
viktigare fastän ganska försiktig tendens i samma riktning genom två av
konungens förnämsta rådgivare, Johan Liljencrants och Carl Fredrik
Schef-fer. Men i det stora hela levde merkantilismen hos oss liksom på fastlandet
i huvudsak kvar i både litteratur och politik långt in på 1800-talet.
PLANSCHEN VID DENNA SIDA. Denna storslagna bild av Sveriges huvudstad har
med-tagits inte bara för att den ger en verklighetstrogen utsikt över Stockholm på Adolf
Fredriks och Lovisa Ulrikas tid, utan också för de många praktfulla skeppens skull;
övergången till den gustavianska tiden var en glanstid för den svenska
skeppsbyggnadskon-sten. Bilden är också en del av titelbladet till den utmärkte skeppsbyggmästaren Fr. H.
af Chapmans stora graverade typritning sverk »Architect ura navalis mercatoria», som
utkom 1768. Skeppet längst till vänster med den stolta tacklingen och de många kanonerna
är en i raden av de ostimliefarare, som byggdes i Stockholm. — Stockholm frän
Kastell-holmen. Kopparstick av Olof Årre 1768.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
