Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
magasins- och kontorsbyggnad. I dess välvda källare lagrades varorna.
Sedan de blivit kontrollerade och förtecknade, sändes kataloger omkring
till varuhusen i hela Europa med inbjudan till auktion. Till sådana kommo
även många utländska spekulanter, särskilt från Hamburg, Köpenhamn
och Amsterdam. Mycket av lasten såldes på detta sätt till utlandet och
förde främmande mynt hit.
Vid sidan av den materiella vinst kompaniet medförde gjorde det även
på ett annat område en insats av betydande värde. Ue varor, som genom
dess försorg infördes i landet, voro oftast präglade av Österlandets förfinade
smaksinne. Att 1700-talets konsthantverk nådde en så hög rangplats kan
man nog i icke ringa grad tillskriva denna import. Kinesiska tapeter,
sidentyger, porsliner och lacksaker skapade en luftig ram kring tidens människor,
och den smakkultur, som återspeglas däruti, gav impulser åt de svenska
konsthantverkarna.
Men även på vetenskapens område blevo förbindelserna med den långt
avlägsna världsdelen fruktbara. Unga naturforskare, många av dem
lärjungar till Linné, medföljde ostindiefararna såsom skeppspräster eller
fältskärer och gjorde under sina resor betydelsefulla samlingar och anteckningar.
Bland dessa märkas främst Per Osbeck, som i en dagbok från 1750—1752
nedskrivit iakttagelser rörande natur- och kulturförhållandena på de orter
han besökt, Olof Torén, som under färden med »Göta Lejon» i brev till
Linné skildrar sina botaniska rön, och kaptenen Carl Gustaf Ekeberg, som
bl. a. skriver en avhandling om den kinesiska lanthushållningen. Vi ha
förut erinrat om Jacob Wallenbergs litterära skildring, »Min son på
ga-lejan», från resan med skeppet »Finland».
Samtidens meningar om det stora företagets berättigande voro delade
Vi kunna med historiens perspektiv därpå utan förbehåll erkänna, att
Svenska Ostindiska Compagniet genom sin friska företagsamhet och sin
organisation verkat stimulerande på sin samtid och öppnat nya banor för
svensk handel och samfärdsel.
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Denna intressanta Göteborgsvy hör hemma i
skildringen av Ostindiska Compagniets historia. Det är nämligen kompaniets stora magasin
(uppfört på 1750-talet efter ritningar av C. Hdrleman), som skymtar till höger, och
småbåtarna i kanalen äro »hemförarbåtar», som från en pd redden ankrad ostindiefarare föra
de kinesiska varorna, te, porslin, siden, möbler etc., till magasinet, där de lagrades i väntan
pd auktionen, till vilken inbjudan och tryckta kataloger kallade köpmän från Europas
förnämsta handelsmetropoler. — Akvarell av Elias Martin 1787. Göteborgs museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
