Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom då han rekommenderar en anordning, enligt uppgift brukad i Florens,
»at ingen amma eller moder skal understå sig at di gifwa sit barn med
mindre det ligger i en machin, som de kalla arcuccio», nämligen en
träställning, som skulle förhindra, att barnet kom att liggas ihjäl. Triewalds
»väderväxlingsmaskin», ett system av två luftpumpar, som skulle kunna
anbringas på fartyg m. m. för att upphjälpa luftväxlingen i fartygets inre
delar, kom väl att bli använd men även omstridd, då en engelsman gjorde
Triewald äran stridig att vara den som konstruerat den. Den var så
beskaffad, att »den störste machin kan arbetas med ringa möda af fyra man,
och är då en hälsosam motion för manskapet til at förekomma
skörbiug-gen». Han använde också ånga till sina anläggningar, dock icke alltid som
ångkraft, vilket framgår av hans »påfund af drifbänkar, som undfå sin
wärma af ånga» 1739. Dessa hade han fått idén till i England. Där funnos
nämligen personer »så kräsmunte, at de intet gärna äta meloner och flere
sådane wäxter, som drifwas uti wanliga drifbänkar med strö och dynga, i
den tankan at gödslen gifwer wäxterne en obehagelig smak». För den skull
leddes från en ångcentral ångan i rör genom drivbänkarna, vilka härigenom
fingo, om icke nödvändig gödning så dock den nödiga uppvärmningen.
Mest känd är Triewald som en av de första, som i Sverige byggde en
verklig ångmaskin, nämligen den »eld- och luftmachin», som han byggde
för att driva ett pumpverk i Dannemora gruvor. Till sin konstruktion var
denna lika med de ångmaskiner, som engelsmannen Newcomen vid
1700-talets början konstruerade, men Dannemoramaskinen var betydligt större
och hade en större verkningsgrad än förebilderna. Triewald ansåg sig också
ha hunnit längre än engelsmännen, icke minst i ångmaskinernas teori, som
han ivrigt studerade. Han påstår själv, att första gången han fick se en
ångmaskin i gång »fattade jag en fullkomligare theorie af densamma än
sielfwa inventorerne [uppfinnarna] til deras dödsstund ägde, hwilket äfwen
den stora Newton intygade». Dannemoramaskinen bestod av en ångpanna,
till ungefär 2/s fylld med vatten, en vertikalt ovanpå denna ställd cylinder
och i denna en lufttätt inpassad kolv. Cylindern var öppen i den från
ångpannan vända änden, och här löpte ut en vid kolven fäst järnkedja,
vilken var fäst i en balans av trä, »den stora bommen», vars andra sida
var förenad med pumpstängerna till vattenpumparna i gruvan. Maskinen
verkade så, att ångan genom en ventil släpptes på cylindern, när bommen
genom pumpstängernas tyngd vägde över, så att kolven till sist kom att
stå i sitl högsta läge. I detta liige insprutades genom en ventil kallt vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
