Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under Frihetstiden. (Se uppsats av R. Josephson här nedan.) Influerad av
den franska rokokon, bibehöll han dock en sund måttfullhet och svensk
enkelhet. En ädel svenskhet åsyftade han också i sin litterära stil, varom
flera av hans skrifter vittna, framför allt »En gammal mans href till en
ung printz» (1756). Denne prins var sedermera Gustav III, och för hans
svenska inställning har Tessins handledning säkerligen varit avgörande.
Likaså för hans konstsmak. Tessin var också en hland Sveriges förnämsta
konstsamlare, och hans samlingar, som först inköptes av drottning Lovisa
Ulrika, bilda stommen till vårt nuvarande tavelgalleri, med
handtecknings-samling, i Nationalmuseum. Utövande arkitekt som far och farfar var Tessin
egentligen inte, men han ledde slottsbyggets fullbordande och dess inredning.
Genom honom inkallades skickliga franska konstnärer. En bland dessa var
Guillaume Taraval, vilken vid slottet inrättade en ritskola, varur Kongl.
Ritareakademien (nu Akademien för de fria konsterna) utvecklade sig och
1735 genom Tessin fick sin grundläggning. Dess förnämsta utmärkelse blev
den redan några år förut genom Tessin — till åminnelse av hans fader —
instiftade Tessinska medaljen.
Den mest betydande utövande arkitekten och smakdomaren vid Tessins
sida var Carl Hårleman. Efter N. Tessin blev Hår leman den som närmast
ledde slottsbygget, och efter C. G. Tessin blev han (1741) överintendent.
Både på det profana och det kyrkliga området utövade han en flitig
arkitektverksamhet, hans stil är ren och behärskad, stundom något tung. (Se
vidare R. Josephsons uppsats här nedan samt H. H. von Schwerins
uppsats i baud VIL) Åt C. G. Tessin byggde Hårleman det lilla eleganta
Åkerö i Södermanland, dit den förre under sina sista år drog sig tillbaka.
Hårleman sträckte sin verksamhet också till konstindustrien samt till den
sköna trädgårdskonsten, med anläggningar både i Uppsala och Lund.
Jämsides med Hårleman arbetade Jean Erik Rehn med arkitektoniska uppgifter,
särskilt för rumsinredningar (se nedan) samt för konsthantverkets olika
grenar; hans skicklighet i teckning framträdde även i kopparsticket (se t. ex.
ovan sid. 32). Han följdes av Carl Johan Cronstedt, som vi känna såsom en
av Polhems lärjungar. För nyttighetsbyggnader blev han liksom Hårleman
ofta tagen i anspråk. Bland hans förnämsta verk kan erinras om flyglarna
samt den (första) sirliga lilla teatern vid Drottningholm, i Stockholm t. ex.
om (nuvarande) Armémuseet. Raden av rokokotidens arkitekter avslutas
av Carl Fredrik Adelcrantz, son till den ovan nämnde; men med honom
övergick rokokon (under gustavianska tiden) till klassicism. Adelcrantz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
