Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av franska chansoner, menuetter och andra danser. Då och då möter oss
hos honom en försvenskad fransk refräng, t. ex. den sedermera så ofta hos
oss begagnade: »Allt väl — ni förstår mig väl (Eh bien — Vous entendez
bien»).
Det franska språket, som Karl XII icke velat erkänna såsom
internationellt språk — han lät sina diplomater skriva antingen på svenska eller på
latin — blev nu allt mer och mer brukat hos oss. Till och med hans syster,
drottning Ulrika Eleonora, begagnade rätt ofta franska ord. Och för Lovisa
Ulrika var franska språket det förnämsta uttrycksmedlet. Franska viner,
franska tyger, franska tavlor och möbler representerade höjdpunkten av
elegans.
ADEL OCH BORGERSKAP.
Lyxen framträdde i bostaden och dess inredning likaväl som i kläder,
mat och dryck.
Den gamla svenska aristokratien höll sig alltjämt uppe, även om många
ätter voro reducerade. Under Frihetstiden framträda namnen Brahe, Bielke,
Leijonhufvud (Lewenhaupt), Bonde, Sparre, Ekeblad och många andra, som
representera den fina världen i vårt land. Bland de nyare släkterna
märktes Piper, Törnflycht, Tessin, Gyllenborg och Löwenhielm. Vi ha mött Carl
Gyllenborg som C. G. Tessins meningsfrände och en bland Hattpartiets
ledande män; liksom Tessin har han inskrivit sitt namn i den svenska
litteraturens historia (se kapitlet om den svenska dramatiken). Carl Gustaf
Löwen-hielm var en av landets dugligaste ämbetsmän; även han blev en ledare i
politiken, men han lämnade till slut Hattpartiet och blev till och med
kanslipresident i den nya Mössregeringen på 1760-talet.
Ett de vackraste exemplen på övergången från duglig borgerlighet till
glänsande adelskap erbjuda familjerna Törne och Piper. Från
borgmästaren i Stockholm Hans Olofsson Törne härstammade en mängd nyadlade ätter.
Sonen Olof Hansson, likaledes borgmästare, adlades Törnflycht. Av hans
söner blev Olof riksråd och Mikael överståthållare, båda upphöjda i grevlig
värdighet. De fyra döttrarna blevo alla gifta med grevar: Piper, Horn,
Lil-lienstedt och Meijerfeldt, fyra bland landets mest framskjutna statsmän och
krigare under 1700-talets första årtionden. Märkligast var säkerligen
Christina Törnflycht, gift med Karl XII:s minister Carl Piper. Då hon under
dennes vistelse i Sachsen två gånger besökte sin man, hade hon varje gång
med sig en syster: den ena, Ingrid, förmäldes i Rawitz med Arvid Bernhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
