- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 6. Frihetstidens kultur /
253

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Även inom förnäma kretsar kunde man ibland i sitt svärmeri för naturen och den
lantliga idyllen finna sig till rätta i en mera primitiv vardag än den eleganta salongens.
Sällskapet på bilden är greve Adam Horn med några vänner på färd till Svartsjö sommaren
1703. Karossen står kvar i skjulet, och greven med sällskap åker bondvagn. — Teckning

av J. E. lichn. Nationalmuseum.

kommer en glimt av humor fram, när han skall skildra damernas klädsel:
»Att rätt beskriva fruntimrets egentliga klädebonad övergår verkligen mitt
förstånd. En manteau utan styvkjortel med ett i många fållor och veck
uppsatt släp prydde kroppen vid högtidliga samkväm, fast det på visst sätt
täckte eller skämde livet efter annan smak. Huvudet och ansiktet
upplystes av en halv alns eller tre kvarters hög fontange med favoriter i
pannan, farliga gevär utan tvivel för uppmärksamma åskådare. Uti
vardagslag eller dessabillér täcktes huvudet med casquet i figur någorlunda med
en småländsk ekstock: längre vågar jag mig icke på detta okända hav».
— Det må blott tilläggas, att fontangen snart kom ur bruk. I E. F. von
Saltzas »Minnen» heter det: »Hårklädseln var en liten tupé friserad å la
grecque, en större blomma fästad vid vänstra sidan av tupén, på huvudet
bars en så kallad coiffe av flor och band .. .». Det är en hovdam från
Fredrik I:s tid, som på detta sätt skildras. Och om det pikanta modet med
små svarta, runda lappar, s. k. moucher, tillägges det (mouche betyder fluga,
men brevskrivaren liknar den vid loppor): »Vid högra ögat sattes en svart
mouche, stor som en liten puce, vid vänstra mungipan en liten mouche,
stor som ett sockergryn, vilken kallades baisse-moi, den större hette assassin».
De franska uttrycken antyda det gäckande galanteriet.

I 1746 års »Förordning mot en och annan yppighet» upprepas före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/6/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free