- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 6. Frihetstidens kultur /
255

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Spinetten, clavecinen och klavikordet utgjorde olika tgper av 1700-talets »piano». Här
ovan ett klavikord (utan hen); på det uppfällda locket ett landskapsstycke med en
musikant och ett dansande par. — Nordiska museet.

Han introducerade Händeis verk i Sverige genom en konsert i
Riddarhussalen (1731), den första i sitt slag, snart efterföljd av talrika andra. För
Drottningholmsteatern komponerade han åt Lovisa Ulrika, och hans inlägg
för kyrkomusiken blevo av bestående värde.

Den musik, som övades i hemmen, gick dels i koralens, dels i herdetonens
anda. Fiolen var det vanligaste instrumentet, men man hade många slag av
stråkinstrument ävensom av biåsinstrument. När man hade råd kunde man
skaffa sig en spinett eller en clavecin — föregångarna till det klaver, som
vi nu kalla piano. En sångare ackompanjerade sig gärna till luta.

De gamla folkvisorna hördes mera sällan i de högre kretsarna, om man
icke rent av tog sig för — såsom Dalin — att travestera dem på ett löjligt
sätt (»Men aldrig förgäter jag den pepparn» etc.).

Psalmboken (av 1695) hade mycket snart blivit folkets egendom. Den
blev den mest anlitade källan till ideell lyftning, en sporre för det goda
uppsåtet och en tröstare i bekymren, en ljuvlighet tillika för öra och hjärta.
Överallt i herrgårdar och bondstugor klingade morgon och afton och
särskilt vid de stora högtiderna psalmernas fromma toner. Därbredvid började
under pietismens inflytande andliga sånger av annan art höras i vissa
enskilda kretsar, och sedan »Sions sånger» med herrnhutismen infördes, fick
man en ny populär andlig visbok (se ovan Hilding Pleijels uppsats).

Den världsliga visan, i herdestil och i dryckeston, hade börjat florera
med Runius och Israel Holmström; den 1’ick nu, under Frihetstiden, många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/6/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free