Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talet ivriga försök att spara brödsäden genom tillverkning av sprit ur
frukter och bär. Bland jordfrukterna nämnes här även potatis, men ännu
fick denna, som ovan antytts, ingen större användning. Försök att göra
brännvinet till regale gjordes redan under Frihetstiden men blev då utan
efterföljd. Ett totalförbud (1756) upphävdes efter några år (vi hänvisa i
övrigt till en uppsats i band VII av A. Evers)
Av det intresse och den oro, som brännvin i flera avseenden väckte,
föddes en stor litteratur. Några av våra förnämsta namn framträdde här,
särskilt Linné. Och poesien var förvisso icke av brännvinet oberörd. Det
har redan antytts, att Bellman hade många föregångare, samtida och
efterföljare. När år 1769 ett förslag höll på att genomföras om nytt
brännvins-förhud, avspeglas detta i litteraturen på mångfaldigt sätt. Så t. ex. i ett
skillingtryck från detta år, »Brännvinets sista stunder», vars slutstrof lyder:
»Farväl du hästa saft på jorden,
Dig sörjer allt vad supa lärt.
I tider är du vördad vorden
ditt minne blir och ej förtärt.
Nog kommer du ännu igen.
Men först skall bonden jorden lära
att trefalt mera ymnigt bära,
än hon har burit hos oss än.»
Ett annat skillingtryck »Jeremias Finkelströms profetia om brännvinets
yttersta tider» (från 1770) erinrar om förhudstiden under 1750-talet. Det
är återgivet ovan å sid. 269.
Det klagades emellertid från olika delar av riket över det sorgliga,
för-slappande superiet. Vid riksdagen 1761 kom t. ex. en sådan klagan fram
över att man i Bergslagen endast undantagsvis kunde påträffa en nykter
bonde. Man gjorde också allvarliga försök på olika sätt att stävja superiet.
Här framstår särskilt några av länens hövdingar, främst landshövdingen
i Gävleborgs län (från 1763) Carl Sparre, sedan överståthållare och
riksråd, bror till den ovan omtalade Lotta Sparre. Han lyckades i sitt län
åstadkomma en betydande inskränkning i spritkonsumtionen samt ett
uppsving i det allmänna välståndet, så att man till och med betalade utan
knotan den hemmanen åliggande brännvinstillverkningsskatten även sedan
man upphört att där bränna brännvin. I »Dagligt Allehanda» lästes (1770)
en dikt till Sparres ära, varur följande må anföras:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
