Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fr. brännvin och bröd 2: 1 ... den 8: brännvin 1: 28, brännvin och bröd
1: 15, för hr Rytting 2: 23. Om afton fr. brännvin 1: 16, 2 ½ stop fr. vin
6: 38. Om afton fr. brännvin 1: 1, 36 st. nejonögon, bröd och medvurst 5: 6,
1 ¾ stop rhenskt vin 14. den 9: 8 supar brännvin och bröd 2: 14, 1 ½ stop
franskt vin 2: 24» o. s. v., så att han under tiden 3—14 oktober fick en
källarräkning på 337: 73. (En daler kopparmynt torde vid Frihetstidens slut
ha motsvarat omkring 25 öre i nutida mynt, men med vida större
köpkraft.) I en varning för superi från 1754 anföres följande som exempel
på hur mycket brännvin en person kunde förtära dagligen utan att gå till
överdrift: »en god sup efter uppstigandet för den slemfulla magens
ränsande, en på frukosten eller panacea på morgonkaffet eller téet, en god
slunt litet före middagsmåltiden att uppväcka matlusten, en sup på fisken
eller maten, en eftermiddagssup, en för aftonmåltiden och en efter måltiden
som nödvändig insövningssup».
För att tillfredsställa en brännvinstörst av sådan intensitet krävdes givetvis
ett betydande antal krogar. I huvudstaden funnos på 1750-talet
omkring tvåhundra, och man får därvid ihågkomma, att stadens invånarantal
höll sig vid omkring 70,000. Sedan 1720-talet hade källarnas antal ökats
kraftigt, ja, enligt en uppgift skulle antalet inemot 1770 belöpa sig till
närmare sjuhundra, vilket i så fall skulle innebära, att det fanns en krog
på varje hundrade invånare. Bara på den lilla sträckan Stora Nygatan
eller Munkbron fram till Riddarhustorget kunde den törstige vandraren till
sin ohämmade glädje finna fjorton källare och ett par och tjugo kaffehus.
(Om dessa förhållanden kan man också läsa i föregående kapitel.)
I Bellmansdikten få vi ju lära åtskilligt härom. »Fredmans epistlar»,
tillkomna troligen 1768—72, framstå allt klarare som ett utomordentligt
tillrättalagt kulturhistoriskt åskådningsmaterial, ju mer forskningen lyckats
komma på spåren den realitet, de poetiskt föreviga. Skalden Oxenstierna
uppgav sig veta, hur det gick till i ett ordenskapitel 1769: »Bellman har
inrättat en orden till Bacchi ära, varuti ingen får bli intagen, som ej till
det minsta två gånger för allas åsyn legat i rännstenen». Våldsamma
uppträden från kroglivet höra vi ofta omtalas i skildringar från denna tid. Det
är också påfallande, så många krogslagsmål vi bevittna hos Bellman. Om
Hans Jergen, som »blev utpiskad från balen», handlar en epistel, och
gubbarna på Terra Nova i Gaffelgränden vid Skeppsbron, till exempel, betedde
sig på detta sätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
