- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 6. Frihetstidens kultur /
292

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Hurra de skreko och tralla,
undan ur dörren med alla,
käftarna gröna av galla,
öl ocli stryk, fallera.»

Movitz var ofta illa ute, och det var icke blott för Lotta i
Kolmätare-gränd som han gav och tog hugg, i huvudet, på bröstet, på armar och ben.
Rörande sista balen hos Frömans i Hornskroken kunde följande i detta
sammanhang noteras:

»Knivarna blixtra och nymferna dåna,
käppar och klingor de splittras i sky.

Bleknade näsor med blodsår och blåna,
svällande kindben och koppärrig hy.»

Av hjältarna i dessa och liknande historier äro en del knektar — Movitz
vid artilleriet, Mollberg vid Livgardet till häst — vilket förefaller vara helt
i sin ordning. Stortjuven Guntlacks tidigare nämnda levernesbeskrivning
är även i detta avseende mycket upplysande, och han har bidragit att
avslöja, vad slags slödder som kunde rekryteras. Tidigt nog hantlangare vid
artilleriet, rymde han som ovan nämnts från Vaxholms fästning efter en
del ohederligheter; hans kamrat under rymningen gick till sjöss, men
Gunt-lack själv visste att börja med i Stockholm icke hur han skulle förtjäna
sitt bröd, utan risk att åka fast igen. »I sådan nöd», säger han, »blev jag
alltså nödsakad att engagera mig vid Kungl. sjöartilleriet.» Denna utväg
måste han ha funnit mycket tilltalande, ty nästan efter varje rymning —
när han över huvud taget var så länge i frihet, att försörjningsproblemet
blev aktuellt för honom — börjar han fundera över hur han kunde »så
laga, att jag kunde komma till något regemente».

BÖRSKRISER. UNDERSLEV OCH MUTOR.

Frihetstidens mellersta decennier karakteriseras av svåra börskriser;
man strävade tappert att reglera kursen, men resultatet blev icke
tillfredsställande, och växelspekulationen tog fart, medan sedelstocken ökades.
Särskilt ödesdiger blev handelskrisen efter sjuåriga kriget; krediten försvann,
handel och industri råkade i svårigheter: »Att måla vårt tillstånd är att
beskriva en orkan, medan den ännu pågår», skriver Tessin. »På tre
postdagar bar ej noterats någon växelkurs. Penningbrist, hat och bitterhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/6/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free