- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 6. Frihetstidens kultur /
298

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Åtskilliga Stockholmsfamiljer, som genom sin rikedom eller sitt vingleri kunde deltaga
i sällskapslivets olika förströelser, förvärvade ett mindre gott anseende. En sådan var
familjen Lohe, som — med köpmannen och sockerbruksdirektören Johan Lohe — blivit
adlad 1703. Dennes son Johan Fredric tillhörde en krets, varur särskilt ett par personer
framträdde i tidens skandalkrönika: Kammarherren Anders Nordenflycht (Lohes svåger
och bror till skaldinnan) och direktören Gustav Kierman jämte konungens hovmarskalk
Erland Broman. Flera av dessa rucklare råkade på obestånd. J. F. Lohe blev förklarad
i konkurs och reste 1740 utrikes jämte Nordenflycht, men synes strax dessförinnan ha
velat rädda sin från kreditorerna undandragna förmögenhet, som grävdes ned i
kopparkärl under källartrappan till huset n:r 5 Lilla Nygatan. Lohe själv avled i utlandet året
därpå, Nordenflycht återvände aldrig till Sverige, och skatten förblev orubbad. Vid
reparation av byggnaden 1937 återfanns »Loheskatten», en mängd dyrbara silverpjäser av
olika slag samt den största samling silvermynt, som någonsin hittats nedgrävd i vårt
land, omkring 17,000 mynt av olika slag, i nutida värde motsvarande omkring 60,000
kronor. ■— Bilden visar en del av »Loheskatten» i det skick den återfanns i oktober 1937.

sig det blå bandet under förevändning att det ej var decent att kyssa en
publique, då han hade det på». Ekeblad må ha varit vittnesgill, och med
ett av hans uttalanden, från 1765, om hur livet kunde gestalta sig i de
onyttiga små sidenprydda petitmaitrarnas och de mångfaldigt tre gånger
tre gracernas strängt slutna kastsamhälle, må denna översikt anses
fullbordad: »Aldrig härskade galanteriet mera absolut i Sverige . . . Hela
sällskapet var delat i partier enligt hjärtats diktamen, och jag får bekänna,
atl jag nästan icke längre vet, åt vad håll jag skall vända mig för att undgå
blicken av en Adonis, som suckar i Venus’ armar. Aldrig har kärleken varit
så enväldig som just nu».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 4 19:28:19 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svfolket/6/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free