Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ens planer på en läroförändring. Det var väl för att sätta en bom för denna
propagandaverksamhet som Gustav Vasa lät stänga det biskopliga
tryckeriet. Konungen hade starkt sinne för betydelsen av en energiskt genomförd
agitation bland menige man, men han tyckte inte om konkurrens och fann
därför biskop Brasks tilltag alldeles överflödigt.
Även i Sverige finnas under 1500-talet ett ej ringa antal skrifter av
efemär beskaffenhet, innehållande berättelser om kometer, naturfenomen
m. m. 1597 utkom sålunda en berättelse om hur det samma år åtskilliga
gånger regnat blod och svavel över Stralsund. Det mesta av denna litteratur
torde emellertid blott vara mer eller mindre lokaliserade översättningar från
utländska original.
Den aktuella politiska flygbladslitteraturen tilltar 1600-talet igenom
ständigt både i omfång och betydelse. Det första flygblad vi äga på svenskt språk
härrör från 1606 och meddelar berättelser om tillståndet i Ryssland, de
baltiska provinserna och Polen. Intressant är, att bladet är daterat; det bär
nämligen datum den 24 juni 1606. Om detta datum avser postens ankomst
till Stockholm eller bladets tryckdag är ej fullt klart, om än det första
alternativet förefaller mera sannolikt. — I och med vårt lands ingripande i
30-åriga kriget tar denna flygbladslitteratur ny fart och grupperar sig som
alltid efter två huvudlinjer: nyhetsförmedling och politisk propaganda. Om
skälen till Gustav Adolfs ingripande i kriget utfärdades genom konungens
försorg ett stort manifest, fattat i pennan av den lärde och
formulerings-skicklige juristen och diplomaten Adler-Salvius, vilket översattes och
sprid-des på de flesta europeiska språk och säkerligen spelade en ytterst viktig
roll för opinionsbildningen vis-å-vis Sverige i Europa. Det svenska
postväsen, som under kriget organiserades i Tyskland och som bl. a. hade
centraler i Leipzig och Hamburg, publicerade också hela serier nyhetsblad,
vilka voro numrerade som tidningar och förmodligen utkommo på bestämda
tider. Tyvärr äro emellertid blott obetydliga rester av dessa serier bevarade.
Ett blad för år 1633, som finnes kvar, bär nummer 6 och avslutas med
löftet »Vad vidare följer berättar jag de gode herrar härnäst». Ett annat
blad, som visar, hur tidigt man lärde sig sättet att locka med sensationella
nyheter av något omtvistlig vederhäftighet, härrör från 1634 och upplyser
om »att påven i Rom [Urban VIII] haver resignerat sin stol och vill
övergiva sitt påvedöme och taga sig hustru».
En viktig roll i tidens diplomatiska publicistik spela också de
uppsnappade breven och de politiska förfalskningarna. Sverige kom i slutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
