Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alstring. Klimatteorien har icke för övrigt inträngt i Tessins
konstuppfattning; de olika ländernas väderlek ses icke av honom som en grundläggande
orsak till kulturens skiftande uttryck. Men det hårda nordiska klimatet ses
som ett hinder för konstutövning över huvud taget; »Våra till snillen födde
foster tycktes tillförene likasom is-lupne behöva varmare himmel, innan de
upptinade». Det är denna känsla om det bistra nordiska vädrets hämmande
inverkan, som sedermera förenar sig med den allmänna europeiska
klimatteorien och blir till en särpräglad svensk klimatlära om konsten.
Tessins håg att skapa en svensk konst hänför sig sålunda icke till själva
stilen. Men icke desto mindre är hela hans strävan präglad av ett patriotiskt
sinnelag.
Konsternas blomstring var för honom tecknet på landets. »När konster
och vetenskaper grönska, är sådant ett ostiidligt tecken av välstånd uti ett
land.» Han skildrar, hur det romerska riket på höjden av sin makt alstrat
sin konst; »men så snart Romerska riket avtog, rymde konsterna bort,
skingrades, och föllo i en avtvinande dvala». Först vid 1400-talets slut
uppväcktes de ånyo av »de store herrar, vilka styrde om världens öde».
I Sverige hade man upplevt en miniatyrbild av detta världsförlopp.
Under stormaktstiden, då riket var mäktigt och stort, blomstrade konsterna
för att sedan, under dess vanmakt, förtvina. »Ett långsamt krig hade under
tjugo års runda lopp lika som modfällt och insövat alla konster. De skulle
åter ifrån lindan uppammas.» Det var främst genom Tessins egen insats
detta kunnat ske, genom hans intensiva arbete att skapa konstnärlig kultur
i landet.
Denna Tessins nationella konstkänsla står i samband med tidens
allmänna hushållningslära. Konsten skall bliva en landets egen produkt, icke
en främmande import, och står härvid i samma läge som andra materiella
och industriella odlingsgrenar. Tessin brukar till och med helt drastiskt
samma uttryckssätt om konstnärer som om andra varor för att ge var och
enom en helt begriplig mening åt sin konstpolitik. Han säger om de svenska
målare, som måst söka sin utkomst i utlandet: »främmande land hava
dem, lika som våra andra produkter, uppköpt och uppodlat». Tessins
verksamhet blev i hög grad inriktad på att rätta detta tillstånd; genom
inrättandet av Ritarakademien, sedermera Konstakademien, år 1735, där en
fransman, Taraval, anställdes som den förste läraren, och genom andra
åtgärder för svenska konstnärers fostran kom Sverige så småningom att
få en inhemsk stam av utövare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
