Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi låta Tessin själv tala, så som han i brev till den unge kronprinsen,
sedermera Gustav III, utlade den unga svenska konstens utveckling för sin
unge elev.
»Våra nu levande målare äga bättre tillfälle till övning. Deras
Majestäter hava, för evärdeliga tider, i detta stycket, frälsat oss och dem, utur
vårt förra mörker: och var och en, vars håg honom till målning leder,
finner ymnig tillgång, att tända dess infödda naturliga ljus.
Att något här nämna om våra renegater, så räknar jag förnämligast
ibland dem, en Richter och en Muytens, i Wien; en Richter och en Dahl,
i London; ännu en annan Richter i Venedig, och en Desmarais uti Bajern.
Alla dessa hava nödgats söka deras näring i främmande land.
Lyckligare tider hava återkallat vår Lundberg, som, uppammad uti
Rosalbas skola, föga eller icke äger sin like i pastellmålning.
Näst honom förtjänar Arhenius ett ansenligt hedersrum, besynnerligast
för dess stadiga och säkra teckning.
Uti ornamenter och djur äga vi vår snabbe Pasch, som stundeligen
stiftar sig beröm, uti tak, över dörrar, och uppå väggar av nya Kongl. slottet.
Således, Min Nådige Herre! är denna korta mönstring förbi. Mången
av vår ungdom artar sig väl, och mången födes till, som väntar av Eders
Kongl. Höghets vårdande beskydd, både uppmuntran och utkomst.
Uselt är det land, där grovsmeder och rödfärgare räknas för
konstnärer; men lyckligt är det rikei, vars vittänkte regent, å ena sidan binder
krigstroféer, och å den andra, vilar sig ibland vetenskaper och fria konster!»
Men Tessins intresse omfattade icke blott bildande konstnärer i trängre
mening, utan yrkesmän inom alla grenar av konsthantverk. Det är särskilt
den blomstrande svenska konstslöjden, som Tessin med kraft framhäver, då
han skildrar den nya svenska konsten i dess sammanhang med landets
materiella odling. Han betonar, att svenskarna nu »med hugnad kunna
säga, det Sveriget kan trotsa alla andra folkslag uti alt hvad konstslögder
nämnes». Det mål, som han syftat mot och som Sverige på 1750-talet nått,
var att kunna »pryda våra hus med hemgjorda arbeten». 1 de nygrundade
industriernas tidevarv har även konstindustrien sin berättigade och givna plats.
En dylik nationellt-social konstpolitik kunde emellertid leda till vitt
skilda åskådningar. Hos Hårleman blev den en estetisk hushållningslära,
som syftade mot en viss inhemsk tradition och en förnuftig praktisk enkel-
PLANSCfl Å MOTSTÅENDE SIDA. Detta utsökta grupportrält av två festklädda,
förnäma barn i danspose på en parkterrass är osignerat och ej fullt färdigt. Det är
emellertid utfört av Lorens Pasch d. y. under 1760-talets senare hälft och visar genom
kompositionens graciösa livlighet och färgernas mjukhet en typisk rokokokaraktär. —
Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
