Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så nyttiga som kostsamma byggnad kan i anseende till dess goda smak och
fägring icke någon annan, än högsbemälte konungs tid tillskrivas».
Först med Tessinarna begynner dock storhetstiden. Tessin d. ä. kallas
»vår svenske Vitruvius»; han är grundaren av den klassiska svenska
byggnadskonsten. Hans Kalmar kyrka blir föremål för en oreserverad beundran;
Hårleman prisar den för dess svenska material, Ölandssten, för dess dristiga
och säkra konstruktion, för den konst och det snille, som äro nedlagda i
dess formande. Och han säger: »Den inre prydnaden och tillställningen
svarar till val och jämförelse så väl emot varannan, att allt tillsammans
taget, utgör ett så konstigt som sällsynt verk, en i kyrko-byggnad fullkomlig
eftersyn».
Det är den säkra relationen mellan delarna och det hela, det är
proportionen, som vinner Hårlemans fullständiga gillande.
Än mer klart är, att Hårleman med högsta lovord nämner Tessin d. y:s
verk. Han får tillfälle därtill i sin beskrivning över Karlskrona, där han
om Fredrikskyrkan och Tyska kyrkan säger, att de »intyga bägge det salig
Gref-Tessin endast varit i stånd att något så fullkomligt uttänka». Hans
beundran för denne sin mästare sträcker sig även till ting, som han
säkerligen icke, utan det stora namnet, skulle fullt uppskatta. Västerås’ spetsiga
domkyrkotorn, så olikt som tänkbart Hårlemans tornkompositioner,
beskrives som »det konstiga och sällsynt vackra torn, med vars skapnad och
resande, framlidne riksrådet greve Nicodemus Tessin ökat all den övriga
prydelighet uti våra byggnader, och smak för fria konster, som det namnet
allena varit förbehållna, och vi därifrån hänleda . . .». Med dessa ord har
Hårleman i klara ord angivit den ställning, som han ansåg sin egen lid
intaga eller böra intaga till barockkonstnären.
HUSHÄLLNINGSESTETIK.
Och dock bryter sig den Hårlemanska estetiken på en vital punkt mot
Tessin d. y:s. Brytningen gäller i själva verket icke så mycket
byggnadskonstens klassiska förebilder som fastmer dess aktuella uppgift. För Tessin
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. C. F. Adelcrantz, som fått sin förslå utbildning hos
sin fader, slottsarkitekten G. J. Törnquist Adelcrantz, efterträdde Carl Hårleman som den
svenska rokokons ledande arkitekt men tog snart intryck av tidens nyvaknade klassicism.
I denna stilriktnings anda verkade han länge under den gustavianska tiden också som
över-intendent och tillika ledare för Konstakademien. — Porträtt i olja av Alexander Roslin
1754. Konstakademien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
