Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verk och innerdekoration åstadkommit utsökta ting i fransk smak. Men
dess byggnadsstil i stort bär dock icke en fransk rokokoprägel, om ock de
enstaka elementen äro hämtade därifrån. Hårlemans hushållningsestetik,
som krävde enkelhet och redighet, svenskt material, förnuftig anpassning
efter det nordiska klimatet, fasthet och prisbillighet har här haft en djupt
ingripande betydelse. Hans synpunkter avspeglas även i samtida svenska
byggnadskonstnärers läror, och man tycker sig också igenkänna hans solida
och nyktra, men därför icke oförfinade arkitekturuppfattning ännu långt
senare, i exempelvis en Eric Palmstedts kärva tal om sann byggnadskonst
i Norden.
Man kan naturligtvis framför allt återfinna denna anda i Hårlemans
egna byggnadsverk. Vilken stor kärvhet och monumental enkelhet har han
icke förlänat sina ombyggnader och restaureringar av gamla borgar! Man
behöver blott tänka på Örebro och Uppsala slott, vilka gestaltats kanske än
mäktigare, än Vasatiden själv gjorde det. Men även hans herrgårdar,
såsom Åkerö, Övedskloster eller Svartsjö, ha i allt sitt 1700-talsbehag ett
strängare och starkare tycke än de samtida franska lanthusen. Endast
sällan, som i Svindersvik, ger han helt uttryck åt rokokons lekfullhet med
graciöst förminskade mått och en friare och lättare gruppering. Hans
äm-betsbostäder, landshövdingehus, presidenthus, kommendanthus, med deras
kloka, rediga planindelning och deras fint proportionerade fasader i
rusti-cering och gul slätputs ha gett karaktären åt många svenska städers
huvudplatser. Vill man se en ganska orörd Hårlemansmiljö, finner man den kanske
vackrast vid S:t Eriks torg i Uppsala, där domkyrkan på sin norra sida
infattas av Hårlemanska hus. Skada är, att de Hårlemanska huvar, som en
gång krönte domkyrkotornen, förstörts; de fullständigade eljest på ett
förnämt sätt den Hårlemanska gestaltningen av denna gamla stadsmiljö. Ett
stort antal kyrkor ha Hårleman att tacka för sin fint proportionerade
be-kröning, exempelvis Jakobs kyrka i Stockholm, medan endast ett fåtal hela
kyrkor äro av hans hand, den främsta kanske den på ett latinskt kors
grundlagda, ytterligt spartanska Sofia Albertina-kyrkan i Landskrona. Men det
är betecknande, att det inte egentligen är enskilda byggnadsverk, som man
vill nämna, när man omtalar Hårlemans verksamhet. Det är snarare en
kollektivkonst, som omfattar en oöverskådlig mängd av gårdar och boställen
på landet och i städerna. Det vi äga från Frihetstiden av svensk
herrgårds-miljö och svensk stadsbyggnadskultur utgår nära nog alltid direkt eller
indirekt från Hårlemans hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
