- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 6. Frihetstidens kultur /
393

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ytter hulls by i Väst rums socken i Småland. Jfr Linné: »Gårdar och byar lågo här n eder
i Småland långt härligare och skönare än man gärna ser dem på andra ställen. Emellan
de torra bergen, emellan de tjocka tall- och granskogar finner man här flera sjöar än
på andra orter; vid dem är o gårdarna byygda mitt uti ängarna och mitt emellan åkrarna».

Foto ./. Lindros. Nordiska museet.

skiftets upphovsman och organisatör. Han omnämnes som författarens
gamle vän, men själv har Linné endast i förbigående gjort en häntydan på
en skiftesform. På detta område var Faggot den nya tidens man. År 1757
genomdrevs som bekant storskiftet. Ända in i det nya århundradet fingo
dock byarna ligga orubbade kvar. Det var först med laga skiftets
genomförande under 1800-talets första hälft, som det kulturlandskap, Linné såg
och beskrev, till väsentliga delar blev ett annat.

HUR MAN BYGGDE OCH BORDE BYGGA.

Även om helhetsbilden blev en annan, så ha många detaljer i
densamma hållit sig oförändrade från Linnés tid till våra dagar. Främst gäller
detta om själva byggnadssättet, framför allt tak- och väggkonstruktionerna.
Vad Linné här har beskrivit står ännu att se ute i ålderdomliga svenska
bygder. Från Västerbotten har han omtalat det norrländska vedtaket, med
takstänger runda som armar och korsformigt intappade i varandra över
ryggåsen. I nedre Dalarna och söderut har han sett torvtak. Från Öland
omtalar Linné, att inunder torven lades halm i stället för den annars
använda nävern. Ett par årtionden senare är det på skånskt maner bundna
halmtaket i allmänt bruk på Öland, säkerligen ett resultat av en statlig
propaganda, som redan 1742 kommer till synes i en kunglig skrivelse till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/6/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free