Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landshövdingarna. Linnés utförliga
beskrivning av de skånska
halmtaken, »de bästa halmtak i hela
riket», bör ses i samband därmed.
Här som på andra ställen i Linnés
resebeskrivningar spårar man, att
hans anteckningar också utgöra
direkta inlägg i aktuella
hushålls-tekniska spörsmål. Genom sin
varaktighet sparade de skånska
halmtaken på dyrbart kreatursfoder.
Ännu bättre i detta avseende var
dock det gotländska agtaket, där
täckningsmaterialet (en slags
storvuxen och kraftig säv) utgjordes av
en annars onyttig myrvegetation.
Linné föreslår därför, att ag från
Gotland skall planteras in i
fastlandets »stora sterila och onyttiga
myrar». Tak av ag äro »både bättre
och tätare än av halm». Säkert är
det också med särskild tanke på ,
-dess uppgift som halmsurrogat, som
Linné från Bohuslän och Öland
omtalar tång som taktäckningsmaterial.
Linné uppmärksammade även byggnadskonstruktioner i övrigt. När han
landstigit på Öland, skriver han, att »Ölands strand hade vi knappt rört,
förr än vi märkte, att detta land var helt annorledes än de andra Sveriges
provinser». Han lovade sig att desto noggrannare anteckna allt, vad som
här var att se. Förut hade Linné i Sverige så gott som överallt sett
knuttimrade byggnader, och dessa ha tydligen förefallit honom så enhetliga, att
han icke ansett sig ha anledning att utom i undantagsfall göra särskilda
anmärkningar. Skiftesverket var visserligen heller icke okänt för honom.
På fastlandet kom det dock till användning endast för uthusbyggnader. Men
på Öland byggdes stugorna av skiftesverk och uthusen av sten. Det
öländska byggnadssättet är givetvis föranlett av bristen på virke. För
skiftesverket kunde man nöja sig med timmer av mindre dimensioner. Skogen
Bindning av skånskt halmtak. Under
1700-talet gjordes en ivrig propaganda för den
skånska metoden att binda halmtak. Linné
framhåller, att i Skåne äro taken ‘långt
fastare och beständigare än upp i landet».
Byggnaden, en kölna å Fredriksdals
friluftsmuseum i Hälsingborg, visar även
konstruktionen av de skånska »klineväggarna*. Foto
Hälsingborgs museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
